Så pressar du dina kostnader – superspararens knep

September är här, och med den en vardag som för många hushåll innebär en betydligt stramare ekonomi. Semestern är slut, sommarens utgifter har satt spår i plånboken, och matpriserna fortsätter att ta allt större plats i budgeten. För den som vill minska sina kostnader kan små förändringar i inköpsvanorna göra stor skillnad. En av dem som vet hur man gör är Therese Hagman – en supersparare vars främsta verktyg är de röda prislapparna i matbutiken.

De senaste årens inflationschock har satt tydliga spår i livsmedelspriserna. Mat och alkoholfria drycker blev kraftigt dyrare under 2022 och 2023, och även om inflationen nu har dämpats ligger priserna kvar på en betydligt högre nivå än tidigare. För ett genomsnittligt hushåll kan det handla om flera tusenlappar om året. Det har gjort att fler konsumenter letar efter sätt att pressa sina matkostnader, och intresset för att handla smart har ökat märkbart.

Therese Hagman är en av dem som gjort sparandet till en del av vardagen. Hon beskriver sig själv som en iskall sparmaskin, med tydliga rutiner och stenhård koll på vad saker faktiskt kostar. Enligt henne handlar det inte om att avstå från mat man tycker om, utan om att handla vid rätt tillfälle och på rätt sätt.

– Man kan göra klipp om man har koll, säger hon.

Hennes huvudmetod är att köpa varor med röda prislappar – produkter som butiken har sänkt priset på för att de närmar sig bäst före-datum. Kött, fisk, mejeriprodukter och färdigrätter är vanliga i de hyllorna. Genom att handla när butiken sätter ned priserna kan man fylla frysen med mat till en bråkdel av det ordinarie priset. Hon råder konsumenter att lära sig hur deras närmsta matbutik jobbar, eftersom rutinerna ofta skiljer sig åt. Vissa butiker sätter ner priser på morgonen, andra på eftermiddagen eller kvällen.

Att planera måltiderna är ett annat centralt råd. I stället för att gå till affären utan en tydlig lista kan man utgå från veckans extrapriser och sedan lägga upp en matsedel. På så sätt minskar risken för impulsköp, och man utnyttjar de varor som faktiskt är billigast just då. Att handla när man är hungrig är också något Therese avråder från – det leder ofta till onödiga inköp.

Hon framhåller även vikten av att jämföra kilopriser och att inte vara lojal mot ett enda varumärke. Många butikers egna märken är betydligt billigare än de stora varumärkena, och i flera fall håller de samma kvalitet. Genom att våga byta till butikens eget varumärke kan hushåll spara pengar på nästan varje inköp. Det handlar om allt från torrvaror och mejeriprodukter till frysta grönsaker och hygienartiklar.

De svenska dagligvarukedjorna märker tydligt av konsumenternas ökade priskänslighet. Lågprisaktörer som Willys, som ägs av Axfood, och Lidl har vuxit sig starkare medan de traditionella kedjorna har sett försäljningen utvecklas svagare. ICA och Coop har under en längre tid tvingats anpassa sig genom att satsa mer på egna varumärken och tillfälliga kampanjer. Det har bidragit till ett hårdare priskrig i dagligvaruhandeln, vilket i slutändan gynnar konsumenten.

Samtidigt finns det strukturella orsaker till att matpriserna i Sverige ligger kvar på en hög nivå. Globala råvarupriser har visserligen fallit tillbaka från toppnoteringarna, men svenska livsmedelsbutiker brottas med höga kostnader för energi, transporter och förpackningar. Den svaga kronan har också gjort importerade varor dyrare. Det gör att pressen på hushållens plånböcker sannolikt kommer att finnas kvar under en längre tid.

För många handlar det därför om att tänka om i vardagen. Therese Hagman menar att det gäller att se matshoppingen som en del av privatekonomin snarare än en ren skyldighet. Med rätt vanor kan man både minska svinnet och få mer mat för pengarna. Frysens betydelse är svår att överskatta – flera prissänkta varor går alldeles utmärkt att frysa in och använda senare. Då slipper man äta på tider som inte passar, och man minskar risken att slänga mat.

Sommarperioden är ofta en utmaning för hushållens ekonomi. Resor, uteserveringar och aktiviteter med barn tar mycket plats i budgeten. När vardagen sedan drar i gång kan det vara svårt att få ihop allt. Men med en medveten strategi i mataffären går det att hitta utrymme i ekonomin, oavsett om man är en van sparare eller nybörjare.

Therese Hagmans bästa råd är att börja i liten skala. Välj ut en eller två rutiner som känns enkla att hålla fast vid – till exempel att kolla extrapriserna innan man handlar eller att alltid titta efter röda prislappar. Steg för steg kan det bli en vana, och effekten på plånboken märks snabbt. Som hon själv säger: det handlar inte om att vara snål, utan om att vara smart.