Zelenskyj övertygad om Ukrainas väg till EU-medlemskap trots Ungerns motstånd

I det intensifierade diplomatiska spelet kring Ukrainas EU-medlemskap framträder nu djupa sprickor mellan Viktor Orbán och övriga medlemsländer. De senaste uttalandena från såväl Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj som Danmarks statsminister Mette Frederiksen visar på ett växande självförtroende hos EU:s majoritet att gå vidare i medlemskapsprocessen – trots ungersk opposition.

”Vi ser en överenskommelse från alla våra verkliga partner,” säger Zelenskyj med tydlig adress till situationen.

Mette Frederiksen var ännu mer frispråkig i sin kritik mot den ungerske premiärministern: ”Jag kommer inte att tillåta ett land, och särskilt inte Viktor Orbán, att fatta beslut för oss. Vi måste hitta en lösning och ett sätt att gå framåt med Ungern.”

Frederiksen betonade även vikten av att hålla fast vid EU:s strategiska målsättningar: ”Vi måste hålla fast vid vår strategi, och att göra Europeiska unionen större är en del av den strategin. Vi kommer att bygga ett Europa som är så starkt som möjligt.”

Situationen har eskalerat efter att Orbán på onsdagen varnade för att ett ukrainskt medlemskap skulle innebära att ”släppa in kriget i EU”. Den ungerske ledaren gav även ett tydligt nej till förslaget om att övergå från enhälliga beslut till majoritetsbeslut när olika förhandlingskapitel öppnas i medlemskapsprocessen.

Den danska statsministern avvisar dock påståendet att EU skulle vara oenigt i frågan om medlemskap för Ukraina och Moldavien. Trots att förhandlingar för ett potentiellt medlemskap kräver godkännande från alla 27 medlemsländer, framhåller Frederiksen: ”Vi har en europeisk överenskommelse, vi är 26 länder som är överens. Vi kan gå framåt även utan Viktor Orbáns ja.”

Zelenskyj själv visar stark övertygelse om att Ukraina kommer att bli EU-medlem, förr eller senare: ”Ingen kan stoppa vår väg in i EU,” säger han, men erkänner samtidigt att ”vi har problem med Ungern, vi kan tala öppet om det.” Ukrainas president antyder också att Orbáns motstånd kan ha inhemskpolitiska skäl: ”Orbán har ett parlamentsval framför sig och det är därför han blockerar oss.”

Utöver medlemskapsfrågan möter även förslaget om räntefria återuppbyggnadslån till Ukraina på upp till 140 miljarder euro från frysta ryska tillgångar i EU ett visst motstånd, framför allt från Belgien. Men även här visar Frederiksen optimism: ”Jag vet att den belgiska regeringen tycker att detta är svårt, men jag tror, jag är övertygad om att vi kan övertyga dem om att detta är rätt väg att gå.”

Den danska statsministern försäkrar att stödet för Ukraina är starkt och lovar mer pengar och ytterligare insatser. Med en hänvisning till EU:s egenintresse betonar hon: ”Varje euro, varje dollar och varje dansk krona som skickas till Ukraina är en investering i vår egen säkerhet.”

Spänningarna kring Ukrainas EU-ambitioner speglar en bredare geopolitisk kamp inom unionen. Medan majoriteten av medlemsländerna ser utvidgningen österut som en strategisk nödvändighet för att stärka EU:s position gentemot Ryssland, har Ungern under Orbáns ledarskap konsekvent intagit en mer Moskva-vänlig hållning.

Situationen kompliceras ytterligare av att Ungerns opposition kommer i en tid då EU:s beslutsprocesser redan står inför stora utmaningar. Förmågan att hantera en medlem som konsekvent blockerar gemensamma beslut har blivit en allt mer akut fråga för unionens framtid och effektivitet i en värld präglad av snabba geopolitiska förändringar.

För Ukraina, som kämpar för sin överlevnad mot den ryska invasionen, har EU-medlemskapet blivit både en praktisk nödvändighet och en stark symbol för landets västliga orientering och demokratiska ambitioner.