Centerpartiet presenterar nu ett förslag som skulle kunna förändra förutsättningarna för Sveriges minsta kommuner. Partiet vill ge kommuner möjlighet att ansöka om undantag från nationella lagar och regleringar genom så kallade frikommunförsök. Under en tioårsperiod skulle utvalda kommuner få testa nya sätt att organisera verksamheter som skola, förskola och annan offentlig service.

Initiativet kommer i en tid när många av Sveriges glesbygdskommuner står inför betydande demografiska utmaningar. Ett tydligt exempel är Dorotea kommun i Västerbotten, som vid slutet av 2025 hade 2 241 invånare. Prognoser visar att kommunen kan förlora var femte invånare inom de kommande 20 åren.

Kommunalrådet Nicke Grahn från Liberalerna har tidigare uttryckt frustration över hur nationella regelverk påverkar små kommuner. Han har betonat att frågan inte handlar om hur liten en kommun kan bli, utan snarare om hur stor frihet kommunerna får att utforma sin verksamhet efter lokala förutsättningar.

Elisabeth Thand Ringqvist, som driver frågan för Centerpartiet, menar att nuvarande system skapar orättvisor för mindre kommuner. Hon framhåller att den största orättvisan ligger i att små kommuner tvingas styras efter regelverk som ursprungligen utformats för större kommuner med helt andra förutsättningar och resurser.

Förslaget innebär att kommuner skulle kunna utmana statliga regleringar och hitta egna lösningar anpassade efter sina specifika behov. Om en lag eller föreskrift skapar problem i den lokala kontexten ska kommunen kunna ansöka om undantag hos en statlig prövningsnämnd.

För kommuner som Dorotea skulle det kunna betyda möjlighet att organisera skolverksamhet på sätt som avviker från skollagen, om det hjälper till att behålla lokal service. Ett konkret exempel som tidigare lyfts fram är kravet på separata skolbibliotek, trots att kommunbiblioteket ligger i samma byggnad som den kommunala skolan.

Centerpartiets förslag innehåller också ekonomiska komponenter. Kommuner skulle kunna få möjlighet att sänka den generella kommunalskatten och i stället ta ut högre avgifter för specifika tjänster som sophämtning och vatten. Partiet nämner även möjligheten att införa turistskatt, vilket skulle innebära att även besökare bidrar till finansieringen av lokal service.

Thand Ringqvist betonar att det viktigaste är att säkerställa att välfärden fungerar optimalt i alla kommuner, oavsett storlek. Hon menar att förslaget ger verktyg för att uppnå detta mål genom ökad lokal flexibilitet.

Förslaget väcker dock frågor om potentiella skillnader i medborgarnas rättigheter beroende på var i landet de bor. På frågan om risken för orättvisor när reglerna skiljer sig åt mellan kommuner svarar Thand Ringqvist att undantagen ska vara tidsbegränsade och följas upp årligen. Hon pekar också på att dagens digitala verktyg gör uppföljning enklare jämfört med tidigare frikommunförsök på 1980- och 90-talen.

Enligt förslaget ska en statlig prövningsnämnd pröva ansökningar från kommuner som vill delta i frikommunförsök. En central del är principen om omvänd bevisbörda, vilket innebär att undantag ska beviljas om inte nämnden inom sex månader kan motivera ett avslag.

Det finns dock tydliga begränsningar inbyggda i förslaget. Kommuner ska inte kunna göra avsteg från grundläggande principer som rättsstatens fundament, mänskliga rättigheter, grundläggande välfärdsnivåer eller EU-rätten. Dessutom krävs att kommunfullmäktige står bakom ansökan för att garantera demokratisk förankring och transparens. Om ett undantag leder till allvarliga problem ska det kunna dras tillbaka.

Centerpartiet vill också reformera systemet med statsbidrag. I stället för många små riktade bidrag för specifika ändamål vill partiet införa bredare sektorsbidrag utan krav på ansökningar eller omfattande återrapportering. Exempelvis skulle många små bidrag för läroböcker och liknande ersättas av ett större samlat bidrag för hela skolområdet.

På frågan om risken att kommuner använder medel till fel ändamål svarar Thand Ringqvist att det visserligen kan inträffa, men att systemet måste bygga på förtroende för kommunerna.

Förslaget representerar en betydande förskjutning i maktbalansen mellan stat och kommun och kan komma att påverka hur välfärdstjänster organiseras i Sveriges minsta kommuner under kommande år.