Svenskt Näringsliv: Frivillighet, inte tvång, ska stärka beredskapen

Svenska företag rustar upp sin beredskap för kriser och krig, men mycket arbete återstår innan landet har ett fullgott totalförsvar. Det konstaterar Svenskt Näringsliv, som under de senaste åren systematiskt byggt upp en organisation för att hantera säkerhetspolitiska hot.

För ett par år sedan tog organisationen ett konkret steg genom att begära säkerhetsklassning för ett antal medarbetare. Det innebär att dessa personer kan ta emot och dela känslig information med myndigheter. Svenskt Näringsliv har också etablerat en färdig krigsorganisation.

Jan-Olof Jacke, som varit vd för Svenskt Näringsliv sedan 2018, ser organisationens roll som en parallell till Myndigheten för civilt försvar. Uppgiften är att hålla ihop helheten och säkerställa att näringslivet kan fungera sammanhållet i kris, exempelvis för att klara försörjningen av mat vid ett allvarligt läge.

När han tillfrågas om hur redo svenska företag är för krig, efter att regeringsföreträdare och överbefälhavaren varnat för risken, ger Jacke ett försiktigt positivt svar. Undersökningar visar enligt honom att företagen har ökat sin beredskap och vill bidra, även om nivån ännu inte är tillräcklig. Han sammanfattar läget som ”hyggligt”.

Ett centralt område där det finns stora brister är avtal mellan privat och offentlig sektor. Sådana överenskommelser behövs för att säkerställa lagerhållning av viktiga varor, möjlighet att ställa om produktion och andra funktioner som är kritiska vid allvarlig kris eller krig. Jacke betonar att dessa avtal måste bygga på frivillighet.

Här går Svenskt Näringsliv emot försvarsberedningens bedömning. I beredningens rapport från juni konstateras att det kan behövas mer tvingande lagstiftning och styrning av näringslivet för att klara försörjningen vid krig. Försvarsberedningen är det forum där regeringen och riksdagspartierna samråder om försvars- och säkerhetspolitik.

Jacke avvisar kategoriskt den linjen. Han menar att grunden i ett starkt totalförsvar är konkurrenskraftiga och framgångsrika företag i fredstid. Sverige bör enligt honom inte lägga på pålagor som försämrar tillväxt och konkurrenskraft. Däremot är det självklart att stat, myndigheter och privat näringsliv ska hitta lämpliga avtalsformer.

Än längre vill Socialdemokraterna gå. Partiet har öppnat för att staten ska bli delägare i försvarsindustrin, särskilt i Saab. Motiveringen är att försvaret av Sverige i högsta grad är ett nationellt intresse och bör kopplas till ett rejält statligt inflytande.

Jacke säger sig ha svårt att begripa logiken och vad man vill uppnå med ett sådant förstatligande. Han påpekar att vid höjd beredskap inträder ändå en annan lagstiftning som ger staten nödvändiga befogenheter.

Under kalla kriget styrde den svenska staten stora delar av näringslivet. Televerket, Apoteket och SJ hade monopol, och staten ägde delar av livsmedelsindustrin. Den tidens lösningar är enligt Jacke inte relevanta längre. I stället behöver Sverige bygga en struktur anpassad för dagens verklighet.

De senaste årens händelser har blottlagt sårbarheter i svenska företags försörjningskedjor. Pandemin, Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och Irans blockad av Hormuzsundet har visat hur känsliga företagen är när globala leveranskedjor bryts eller energipriser skjuter i höjden.

Den geopolitiska osäkerheten kommer att vara en realitet under många år framöver, bedömer Jacke. Han menar att ensidiga beroenden måste ses över, särskilt när det gäller stater som Sverige inte har frihandelsavtal med eller länder utan demokratiska principer. Han nämner specifikt insatsvaror från Kina och länder i Mellanöstern.

Ömsesidiga beroenden med nära allierade oroar honom däremot mindre. Tvärtom anser han att Sverige måste fortsätta bygga starka relationer med USA och samtidigt utveckla dem med Kina.

När det gäller energiberoenden är Jackes recept tydligt: elektrifiera, elektrifiera, elektrifiera. Europa måste enligt honom öka takten i elektrifieringen för att bli mer oberoende av fossila bränslen. Även Sverige behöver accelerera, även om landet är i bättre läge än många andra europeiska länder.

Svenskt Näringsliv omfattar cirka 60 000 företag och 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Jacob Wallenberg, ordförande i Investor, är sedan 2022 ordförande för organisationen.