Efter fyra år med Tidöregeringen – så går det för Sverige

Svenska väljare står inför ett avgörande val efter en mandatperiod präglad av både framsteg och bakslag. När Ulf Kristerssons Tidöregering närmar sig slutet av sin första period vid makten visar den officiella statistiken en blandad bild av svensk samhällsutveckling.

Regeringen har arbetat under ovanliga förutsättningar sedan tillträdet 2022. Det detaljerade 63-sidiga Tidöavtalet med Sverigedemokraterna har gett regeringen en stabil parlamentarisk bas, men samtidigt har en turbulent omvärld skapat utmaningar som ingen kunde förutse vid avtalets undertecknande.

Ukrainakriget fortsätter att påverka både utrikes- och försvarspolitiken, med direkta konsekvenser för den svenska ekonomin. Donald Trumps återkomst i Vita huset har förvärrat den globala osäkerheten, och hans tullpolitik har bidragit till att förlänga den svenska lågkonjunkturen. Nu hotar även kriget vid Persiska viken att utlösa en ny energikris.

## Ekonomin i motvind

Arbetslösheten har varit en genomgående huvudvärk för regeringspartierna. Från 6,5 procent i september 2022 har siffran stigit till 8,7 procent i april i år, vilket innebär cirka 100 000 fler arbetslösa. Även om en svag nedåtgående trend syns de senaste månaderna, ligger arbetslösheten fortfarande på historiskt höga nivåer.

Den ekonomiska tillväxten har stått och stampat under hela mandatperioden. BNP-tillväxten har endast vid ett tillfälle, under 2024, nått det historiska genomsnittet på två procent. Jämfört med andra EU-länder har Sverige legat under genomsnittet, och det första kvartalet 2026 visade en minskning med 0,2 procent.

Finansminister Elisabeth Svantesson har vid upprepade tillfällen förutspått en vändning, men verkligheten har varit mer envis. Regeringens strategi har varit att låna pengar för att finansiera skattesänkningar och olika stödåtgärder till hushåll och företag, en politik som mött kritik från både ekonomer och expertmyndigheter.

## Omfattande skattesänkningar

Skattepolitiken har varit central för den moderatledda regeringen. Skattekvoten har sjunkit från 42,9 procent 2022 till 40,5 procent 2025, den lägsta nivån sedan 1975. Sänkningar har genomförts på inkomstskatt, arbetsgivaravgifter, konsumtion och sparande. Ytterligare skattesänkningar som trätt i kraft under 2026 innebär att skattekvoten förväntas sjunka ytterligare.

Efter inflationschocken som följde i pandemins spår har reallönerna sakta återhämtat sig. Köpkraften har förbättrats, men svenska hushåll konsumerar inte i den utsträckning som krävs för att vända lågkonjunkturen, vilket fortsätter att bekymra regeringen.

## Bränsle och klimat i konflikt

Regeringens politik kring drivmedelspriser har varit en bergochdalbana. Efter löften om att pressa ner bensinkostnaderna har reduktionsplikten och bränsleskatterna sänkts i flera omgångar. Sverige hade under en period bland de lägsta priserna i Europa, men kriget vid Persiska viken har återigen drivit upp kostnaderna.

Baksidan av den billigare bensinen är tydlig. För första gången på två decennier ökade utsläppen 2024 som en direkt följd av politiska beslut. Även om utsläppen sjönk igen 2025 skedde det från en högre nivå. Enligt Klimatpolitiska rådet har möjligheterna att nå klimatmålen till 2030 försämrats med Tidöpartiernas politik.

## Energi och el

Elpriset var klart lägre förra året än vid regeringens tillträde 2022, men jämförelsen är komplicerad. Den initiala pristoppen var en följd av Ukrainakriget och nedstängda kärnreaktorer. Regeringen har satsat stort på ny kärnkraft, men den elproduktionen ligger många år fram i tiden. Samtidigt har utbyggnaden av vindkraft stannat av.

Inför årets val finns återigen en prispress uppåt, driven av låga nivåer i vattenkraftens magasin och effekter från kriget i Mellanöstern. Regeringen har gett myndigheterna uppdrag att effektivisera elsystemet, men effekterna låter vänta på sig.

## Försvar och säkerhet

Inom försvarsområdet råder bred politisk enighet. Alla åtta riksdagspartier står bakom den pågående upprustningen som accelererat under mandatperioden. Försvarsbudgeten är i år nästan tre gånger så stor som vid regeringens tillträde. För att öka takten ytterligare har partierna enats om att låna pengar till upprustningen av totalförsvaret.

På brottsområdet visar statistiken dramatiska förändringar. Antalet dödliga skjutningar har mer än halverats sedan 2022, och fler döms till fängelse. Justitiedepartementet har hållit en rekordhög reformtakt med ny lagstiftning och förstärkta polisverktyg som hemlig dataavläsning. Däremot har antalet sprängningar ökat successivt under hela mandatperioden.

## Migration och invandring

Migrationen, det enskilt största området i Tidöavtalet, visar tydlig förändring. Antalet asylsökande har sjunkit från cirka 16 000 år 2022 till cirka 6 000 år 2025, den lägsta siffran på flera decennier. Även antalet beviljade uppehållstillstånd och medborgarskap har minskat.

Migrationsverket bedömer att den nedåtgående trenden kommer att fortsätta, men inte i samma takt. Minskningen är delvis en effekt av regeringens reformer, men också av en generellt hårdare migrationspolitik i hela EU och trender som inleddes redan under tidigare mandatperioder.

## Vård och skola

Inom sjukvården, väljarnas viktigaste fråga enligt opinionsundersökningar, är bilden blandad. Andelen som väntat mer än 90 dagar på operation har minskat jämfört med pandemin, liksom antalet som väntat längre än vårdgarantin på specialistvård. Men jämfört med tiden före pandemin har ingen tydlig förbättring skett, och tillgängligheten i primärvården är mer eller mindre oförändrad.

I skolan är trenden bekymmersam. Andelen niondeklassare som blir behöriga till gymnasiet är lägre nu än vid regeringens tillträde, trots en liten förbättring förra året. Å andra sidan har andelen behöriga lärare i grundskolan fortsatt att öka. Liberalerna har drivit igenom flera reformer som ny läroplan, mobilförbud och krav på skolbibliotek, men effekterna på skolresultaten återstår att se.

När väljarna nu ska ta ställning återstår de avgörande frågorna: Vilka framgångar är Tidöpartiernas förtjänst, och vilka misslyckanden ska läggas dem till last? Svaren varierar beroende på om man betonar reformer inom lag och ordning och minskad migration, eller fokuserar på ekonomisk utveckling, arbetslöshet och klimat.