Centerpartiet pekas ut som en osäkerhetsfaktor i svensk politik – från både vänster och höger. LO-finansierade Katalys har under slutspurten av valrörelsen upprepat att en röst på C innebär ett steg mot politiskt kaos. Anledningen är enkel: Centerpartiet för en politik som inte underordnar sig vare sig Vänsterpartiet eller Sverigedemokraterna, och vägrar att böja sig för blocklogiken.
Liknande tongångar hörs från marknadsliberala Timbro. Dess chef, PM Nilsson, varnade nyligen i Dagens Industri för att Centerpartiet riskerar att störta den svenska regeringen i instabilitet och parlamentariskt kaos. Även Expressens ledarsida har målat upp hotbilder av ett mittensamarbete. (31/8).
Vad är det då som gör både höger och vänster så oroade över Centern? Enligt partiets kritiker handlar det om oviljan att underordna sig blockpolitiken och de större partiernas agendor. Centerpartiet går till val på en liberal plattform i en tid som präglas av illiberala strömningar. Partiet menar att en frihetlig politik inte bäst genomförs tillsammans med ett nationalistiskt Sverigedemokraterna, något som Tidöavtalet enligt Centern tydligt visat. Samtidigt anser partiet att en tillväxt- och företagarvänlig linje motverkas av Vänsterpartiets socialistiska politik, och att kampen för ett öppet samhälle inte skulle gynnas av de antisemitiska skandaler som skakat V eller av de återkommande rasistiska uttalandena inom SD.
Utifrån dessa utgångspunkter driver Centerpartiet frågan om ett mittensamarbete. Partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist har varit tydlig med att regeringsförhandlingar kan ta tid. Hon säger sig vara beredd att genomlida många omgångar hos talmannen hellre än att kompromissa bort partiets kärnfrågor.
Det som beskrivs som ”kaos” är med andra ord att ett liberalt parti vill företräda sina idéer och sina väljare, menar centerledningen. Från Liberalernas håll var förhoppningen inför valet 2022 att partiet skulle inta en liknande position. I stället har Liberalerna genomgående underkastat sig SD:s politik inom migration, segregation och bistånd, och partiet har profilerat sig som en garant för Jimmie Åkesson som minister. Väljarnas entusiasm för den strategin har varit i det närmaste obefintlig.
Nu uppmanas Centerpartiet från både höger och vänster att följa en liknande väg. Men enligt partiets företrädare är det inte råd från aktörer som vill liberala idéer väl.
Centerpartiets vägval väcker frågor om hur svensk politik ska formas efter valet. Med ett utmanande läge i opinionen och en parlamentarisk situation där inget block väntas få egen majoritet, blir Centerns roll avgörande. Partiet har profilerat sig som en liberal kraft med fokus på företagande, landsbygd och öppenhet. Samtidigt har man hamnat i ett politiskt ingenmansland där både höger och vänster ser partiet som en osäkerhetsfaktor snarare än en naturlig samarbetspartner.
Kritikerna menar att Centerpartiets hållning riskerar att försvåra regeringsbildningen och skapa långvarig politisk instabilitet. Förespråkarna, å andra sidan, ser det som en nödvändig markering att inte ge vika för vare sig nationalism eller socialistisk ekonomisk politik. Centerpartiet själva framhåller att deras vägran att låsa fast sig i ett block är en styrka, inte en svaghet – en möjlighet att skapa breda lösningar över blockgränserna.
Frågan om Centerpartiets roll i svensk politik är därmed långt ifrån avgjord. Med en jämn opinion och svåra regeringsförhandlingar i sikte kan partiets vägval komma att bli avgörande för hur nästa mandatperiod formas. Samtidigt väcker den hårda kritiken från både vänster och höger frågan om vad som egentligen ligger bakom oron – handlar det om rädsla för politiskt kaos, eller om rädsla för att Centerpartiet kan bli den vågmästare som utmanar etablerade maktstrukturer?
Oavsett utfall står det klart att Centerpartiet har tagit på sig en roll som vågmästare i svensk politik, med en strategi som går ut på att hålla fast vid sina principer. Frågan är hur länge partiet kan stå emot trycket – och vad priset blir för både partiet och landet.
