Efter tonårsutvisningarna: Migration hetare fråga för väljarna

Invandrings- och integrationsfrågor klättrar i väljarnas prioriteringar, enligt den senaste opinionsmätningen från DN/Ipsos. För första gången på länge visar mätningen en markant förändring i trenden, där invandring och integration nu hamnar på andra plats bland de viktigaste samhällsfrågorna för svenska väljare.

Förändringen kommer i kölvattnet av att Tidöpartierna under veckan presenterade en lagändring som ska stoppa de omdiskuterade tonårsutvisningarna. Enligt förslaget ska ungdomar som har haft uppehållstillstånd via sina föräldrar kunna få stanna i Sverige åtminstone tills de fyller 21 år, i stället för att utvisas direkt efter 18-årsdagen.

Det är första gången på länge som det har debatterats och genomförts förändringar i migrationspolitiken som ger fler möjlighet att stanna i landet. Väljarna verkar ha reagerat starkt på förändringen, vilket syns tydligt i opinionssiffrorna.

Motreaktion mot utvisningar

Den långsiktiga trenden har annars varit att intresset för invandring har svalnat i väljarkåren. Detta har skett i takt med att flyktingmottagandet minskat kraftigt de senaste åren. Men opinionstrenden bryts alltså nu i DN/Ipsos majmätning.

Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, tolkar resultatet som en motreaktion mot utvisningarna snarare än ett rop på hårdare migrationspolitik. Migration har traditionellt varit ett styrkeområde för Sverigedemokraterna och övriga Tidöpartier, men nu har det i stället blivit ett bekymmer för dem.

Analysen stöds av att vissa av de svarande specifikt nämner utvisningarna när de anger vilka frågor som är viktigast för dem. Dessutom syns det stigande intresset för frågorna extra tydligt bland dem som sympatiserar med Miljöpartiet och Vänsterpartiet, partier som båda har pressat på för generösare regler kring tonårsutvisningar. Uppgången är också särskilt stor bland unga väljare.

En tidigare undersökning från DN/Ipsos har även visat att det tidigare mycket starka motståndet mot flyktingmottagande minskar något, vilket ytterligare understryker förändringen i opinionen.

Ekonomin klättrar i prioritering

Valrörelsens inledning har även präglats av kriget vid Persiska viken och dess konsekvenser för svensk ekonomi. Tidöregeringen har sänkt sina prognoser för tillväxten och gått fram med mångmiljardstöd för att mildra konsekvenserna för både hushåll och företag. Drivmedelsskatterna sänks och kollektivtrafiken ska bli billigare.

Åtgärderna har fått hård kritik från flera ekonomer som anser att krisens allvar överdrivs och att medborgarna ”curlas”. Men debatten har tydligen nått fram till väljarna, som nu prioriterar upp området ”Sveriges ekonomi” till sjätte plats på listan. Det betyder att frågan väger betydligt tyngre nu än den gjorde inför valet 2022.

Det är en tydlig uppgång sedan i höstas och en av de högsta noteringarna under den här mandatperioden, enligt Nicklas Källebring. Att synen på svensk ekonomi blev mer pessimistisk efter USA:s anfall på Iran har en tidigare mätning från DN/Ipsos visat.

Sjukvård fortsatt viktigast

Sjukvården förstärker sin position som väljarnas allra viktigaste fråga. Här handlar valdebatten bland annat om vårdköer, som faktiskt har minskat under Tidöregeringens tid vid makten. Vården är en fråga som betydligt fler kvinnor än män månar om. Den är också viktigare för väljare på landsbygd och mindre orter än i storstäderna.

Så sent som för ett år sedan toppade brottsligheten listan över viktiga samhällsproblem för svenska väljare. Sedan dess har frågan tappat i vikt och hamnar nu på tredje plats. Viktigast är frågan för män, storstadsbor och Tidöväljare. Till bilden hör att antalet skjutningar, och antalet dödsoffer, har minskat markant sedan förra valet.

Skolan ligger kvar på fjärde plats i rangordningen, medan klimat och energi behåller femteplatsen. Kriget vid Persiska viken och de stigande bränslepriserna har inte bara väckt debatt om ekonomin utan även om energiförsörjning och utsläpp. Trots detta har det alltså inte gjort klimat- och energifrågorna viktigare i väljarnas ögon.

Om undersökningen

Ipsos har genomfört 1 434 intervjuer med röstberättigade personer under perioden 12–25 maj. Undersökningen genomfördes genom en kombination av sms-länkar, digitala enkäter via mejl eller post, samt intervjuer från en slumpmässigt rekryterad webbpanel. De svarande fick fritt ange tre olika frågor som viktigast för dem, och svaren har sedan grupperats i olika kategorier av Ipsos.