Den 6 juni trädde nya, skärpta regler för svenskt medborgarskap i kraft. Från och med nu måste alla som är mellan 16 och 66 år och söker medborgarskap visa kunskaper både i svenska språket och om det svenska samhället. Det första provtillfället genomförs den 15 augusti i Stockholm, där tusen personer ska genomgå det nya medborgarskapsprovet.

Anmälningsintresset till det första provtillfället var stort – alla platser var fyllda på bara tre veckor. För närvarande finns inga fler datum inbokade, men enligt Andreas Sandberg, ansvarig för medborgarskapsprovet på Universitets- och högskolerådet, UHR, är målet att provet ska erbjudas även i andra delar av Sverige framöver. Han betonar att man är medveten om behovet av att skala upp kapaciteten under de kommande åren.

Regeringen har fastställt vilka områden provet ska omfatta, och utifrån dessa direktiv har provfrågor tagits fram i samarbete med Göteborgs universitet. Provet motsvarar kunskapsnivån från årskurs 9, och på UHR:s webbplats finns instuderingsmaterial tillgängligt för dem som vill förbereda sig. Sandberg rekommenderar alla som ska göra provet att använda sig av detta material.

Medborgarskapsprov är inget unikt för Sverige. Flera andra länder har redan liknande system, bland annat Danmark och Norge. Även Finland har beslutat att införa ett medborgarskapsprov från och med 2027. Trots denna internationella trend har svenska universitet och högskolor ställt sig kritiska till det nya kravet och menar att det saknas vetenskapligt stöd för att medborgarskapsprov leder till förbättrad integration.

Jonas Granfeldt, professor i fransk språkvetenskap vid Lunds universitet, har organiserat seminarier i ämnet och fungerat som samtalsledare. Han pekar på svårigheten att koppla språktester till integration och menar att erfarenheter från de många EU-länder som har språkkrav i sina medborgarskapsprov inte visar på några tydliga positiva effekter på integrationen. Granfeldt anser att frågan är betydligt mer komplex än många politiker vill göra gällande. Han efterlyser större satsningar på forskning för att verkligen förstå hur det ligger till, något han menar politikerna borde ha gjort innan medborgarskapsprovet infördes.

Stockholms universitet och Göteborgs universitet fick under 2025 i uppdrag av regeringen att utveckla delproven, vilket väckte protester från akademiskt håll. I en intervju med Dagens Nyheter menade Stockholms universitets rektor Hans Adolfsson att uppdraget ligger långt utanför universitetens egentliga verksamhet. Han hänvisade till högskolelagen, som anger att universiteten ska bedriva forskning och undervisning, och menade att att utforma ett medborgarskapsprov är ett rent politiskt uppdrag som universiteten inte ska hålla på med.

En annan kritik som framförts gäller tidsramen för att utveckla provet. Delprovet i svenska språket har försenats och ska enligt regeringens direktiv vara klart senast den 1 oktober 2027. Enligt Stockholms universitet är dock tiden för kort för att ta fram ett kvalitetssäkrat prov, vilket Sveriges radio rapporterade nyligen. Detta har väckt frågor om hur väl förberett systemet verkligen är när det nu ska sjösättas.

Det finns dock alternativa vägar för att uppfylla kunskapskraven. Den som redan har godkänt betyg i samhällskunskap eller svenska från grundskolan eller gymnasiet kan använda det som underlag. Även vissa utbildningar inom komvux, SFI och folkhögskolan kan uppfylla de nya kraven, vilket ger en viss flexibilitet i systemet.

Hur många rätt som krävs för att bli godkänd i samhällskunskapsdelen ska enligt UHR bestämmas först efter provtillfället i augusti. UHR har släppt exempel på hur frågorna kan se ut, och de spänner över ett brett spektrum – från Sveriges lagar och rättssystem till välfärd och vardagsliv.

Dagens Nyheter testade några av provfrågorna på svenskar i Göteborg för att se hur medborgare klarar den kunskap som nu krävs av dem som vill bli svenska. Resultaten var blandade. Titeln på Sveriges statschef var en av de frågor som vållade problem, och inte heller vilket land som fram till 1809 var en del av Sverige visade sig vara klart för alla. Däremot svarade alla tillfrågade rätt på frågan om vilken som är den offentliga sektorns främsta uppgift.

Bland de som testades fanns Maria Boström, 78-årig sjuksköterska, som fick tre rätt av fem möjliga. Hon menade att det inte var så lätt, men tyckte att det är viktigare att kunna svenska språket än att veta vem som är statschef i landet. Utifrån sin erfarenhet inom vården betonade hon hur viktigt det är att kunna kommunicera med patienterna.

Lovisa Struthers, 38-årig arkitekt, fick också tre rätt av fem och erkände att det var lite knepiga frågor. Hon höll dock med om att språket är det viktigaste att lära sig, med hänvisning till sin egen man från Skottland och hur avgörande språkkunskaper är för att komma in i det svenska samhället.

Mikael Hammar, 34-årig projektledare, och Gunnar Hammar, 36-årig sjuksköterska, svarade fel på var sin fråga. Gunnar, som arbetat i Norge, tycker att medborgarskapstest är bra men anser att Sverige också borde pröva den norska modellen med spridd bosättning, där nyanlända placeras i olika delar av landet som ett sätt att motverka segregation.

Jonathan Gärtner, 36-årig regionutvecklare, var den enda som klarade alla fem frågorna. Han skämtade om att han nu får stanna i landet, men tyckte att det var ganska lätt. Han reflekterade dock över att om han skulle försöka bli medborgare i Tyskland och svara på motsvarande frågor tror han inte att han skulle klara det.

Provet i samhällskunskap, som består av cirka 60 flervalsfrågor, kommer att kosta 2 000 kronor efter det första kostnadsfria testtillfället i augusti. Just nu väntar över 100 000 personer på besked om sitt medborgarskap, vilket innebär att det nya systemet kommer att påverka ett stort antal människor som befinner sig i ansökningsprocessen.