Valvakan i Sverige bjöd på både dramatiska vändningar och en natt som slutade i ovisshet. När de första valkretsarna rapporterade in stod det snart klart att valutgången skulle bli betydligt jämnare än opinionsmätningarna antytt. Valrörelsen har dominerats av säkerhetspolitik, energi och brottslighet, men även framtidsfrågor för svensk industri har legat högt på agendan. För gruvnäringen i Norrbotten och andra basnäringar är energi- och tillståndsfrågor avgörande, och valresultatet påverkar förutsättningarna för framtida investeringar. Här är de viktigaste slutsatserna från valnatten i fem punkter.
1. Socialdemokraterna blev störst – igen
Magdalena Andersson gjorde ett starkare val än många vågat hoppas på. Socialdemokraterna fick drygt 30 procent av rösterna och behöll positionen som Sveriges största parti. Jämfört med 2018 var det ett tydligt lyft. Det var en personlig framgång för Andersson, som lett partiet genom en mandatperiod präglad av pandemi, Natoprocess och säkerhetspolitiska spänningar. Resultatet innebar att det rödgröna blocket, med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, kunde utmana den borgerliga sidan. I norra Sverige var stödet fortsatt starkt, medan partiet höll ställningarna i flera av de större städerna. Med Andersson vid rodret har partiet lyckats mobilisera väljare i både landsbygd och medelstora kommuner.
2. Sverigedemokraterna växte till en ny nivå
Sverigedemokraterna blev valnattens stora segrare. Med cirka 20,5 procent av rösterna passerade partiet Moderaterna och blev Sveriges näst största parti. Det är en historisk förändring av det politiska landskapet. SD:s framgångar var särskilt tydliga i södra Sverige, där partiet tog hem flera starka fästen. Väljarbasen har breddats, och partiet lockar nu stöd från flera samhällsgrupper. Valresultatet befäster partiets roll som en central maktfaktor i svensk politik, oavsett vilken sida som bildar regering. Samtidigt är partiet fortsatt isolerat i många sammanhang, och frågan om dess inflytande är långt ifrån löst.
3. Moderaterna och Liberalerna backade
På den borgerliga sidan var natten tyngre. Moderaterna backade till strax över 19 procent, och Liberalerna hamnade nära fyraprocentsspärren. För Liberalerna blev resultatet en existentiell fråga; partiet lyckades ta sig in i riksdagen, men tappade mark jämfört med förra valet. Kristdemokraterna backade också. Ulf Kristersson kunde trots allt se en framkomlig väg till statsministerposten, men den vägen gick genom ett ökat beroende av Sverigedemokraterna. För både M och L väcker resultatet frågor om strategi och ledarskap inför kommande mandatperiod.
4. Mandatfördelningen var så jämn att resultatet länge var öppet
Valnatten kantades av osäkerhet. När nästan alla valdistrikt var räknade skilde endast ett fåtal mandat mellan blocken. Först under natten kunde en svag borgerlig majoritet skönjas. Den rödgröna sidan fick 173 mandat och den borgerliga sidan 176, en skillnad som var inom felmarginalen för de kvarvarande förtidsrösterna. Det innebar att valresultatet inte var helt klart förrän sluträkningen av post- och utlandsröster var klar. Valdeltagandet hamnade preliminärt på 84 procent, något lägre än i förra valet.
5. Regeringsbildningen blir en utdragen process
Med en så jämn mandatfördelning väntar tuffa förhandlingar. Ulf Kristersson har flera möjliga vägar, men alla kräver stöd från Sverigedemokraterna. Magdalena Andersson har samtidigt signalerat att hon vill pröva om en socialdemokratiskt ledd regering kan accepteras av riksdagen. Centerpartiet har sagt att man inte vill se en regering som är beroende av SD, vilket ytterligare begränsar alternativen. Talmannen väntas ge någon av partiledarna i uppdrag att sondera förutsättningarna, och historiskt har svenska regeringsbildningar tagit veckor. Frågan om vem som ska styra Sverige kan därför dröja, och den kommande statsministern kommer att behöva förhandla med partier som står långt ifrån varandra i sakfrågor som migration, energi och trygghet.
För marknaden är det en känslig situation. Kronan har pressats under hösten, och en utdragen regeringsprocess brukar sällan lugna vare sig valutor eller räntor. Samtidigt är det tydligt att de säkerhetspolitiska frågorna, inte minst Natoansökan, kommer att fortsätta prägla agendan. För svensk exportindustri, däribland gruvnäringen, handlar det om långsiktiga spelregler för energi, miljötillstånd och investeringar.
Valnatten bjöd med andra ord på vinnare, förlorare och ett resultat som ännu inte är riktigt avgjort. De kommande dagarnas arbete med att räkna de sista rösterna och sondera terrängen blir avgörande för Sveriges nästa regering. En sak är säker: den politiska kartan har ritats om.
