Så väl träffar vallokalsundersökningen valresultatet

Sex dagar efter riksdagsvalet 2022 var alla kontrollräkningar klara och Valmyndigheten kunde fastställa det slutgiltiga resultatet. Men redan när vallokalerna stängde klockan 20 på valkvällen hade SVT:s tittare fått en prognos som låg anmärkningsvärt nära det faktiska utfallet. Den prognosen kom från SVT:s vallokalsundersökning, Valu, som sedan 1991 har varit en central del av svenska valnätter.

Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och primärforskare i Valu-projektet, menar att metodens styrka ligger i att väljarna tillfrågas direkt i samband med att de har lagt sin röst.

– Valu kommer oftast mycket närmare valresultatet än opinionsinstituten gör. Det beror på att vi mäter utanför vallokalerna. Precis när väljarna har begått själva valhandlingen är vi där och frågar, säger han.

Prognosen baseras på fler än 10 000 svar som viktas med hjälp av statistiska modeller. Vid riksdagsvalet 2022 noterades den största avvikelsen för Socialdemokraterna: Valu gav partiet 29,3 procent, medan det faktiska utfallet blev 30,3 procent. Snittfelet uppgick samtidigt till endast 0,44 procentenheter, vilket gör Valu betydligt mer tillförlitlig än traditionella opinionsmätningar.

Trots träffsäkerheten finns begränsningar. I SVT:s valvaka 2022 indikerade Valu inledningsvis att de rödgröna partierna skulle få knapp majoritet, vilket senare visade sig felaktigt. Förklaringen var att små fel räknades samman i ett extremt jämnt läge mellan blocken.

– Valus prognos är designad för att träffa rätt på partiers valresultat, inte block av partier, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Inför årets riksdagsval är det politiska läget återigen osäkert, med en regeringsfråga som präglats av blocköverskridande diskussioner och en opinion som visat på ett jämnt stöd mellan de traditionella sidorna. Valu blir därmed en viktig pusselbit för den som vill ha en tidig fingervisning om hur valet kan sluta.

Årets undersökning blir den 19:e i ordningen. Fler än 300 fältombud kommer att finnas utanför 93 vallokaler och 68 förtidsröstningslokaler över hela landet. Antalet mätpunkter utanför förtidsröstningslokalerna har utökats i takt med att allt fler väljare förtidsröstar. Vid valet 2022 utnyttjade 48,16 procent av väljarna den möjligheten, och forskarna räknar med en minst lika hög andel i år.

– Vi gissar att andelen förtidsröster blir 50 procent, och vi försöker träffa det så att vi har ungefär 50–50 i svarsmixen i vallokalsundersökningen, säger han.

Valu beställs och finansieras av Sveriges Television, men genomförs av forskare från Göteborgs universitet och Kungliga Tekniska högskolan. Samarbetet innebär att undersökningen inte bara fungerar som en tv-prognos, utan också som ett vetenskapligt verktyg för att studera väljarbeteende. Förutom partival samlas uppgifter in om väljarströmmar och hur olika samhällsgrupper röstar.

Henrik Ekengren Oscarsson beskriver undersökningen som en ”julafton” för forskarkollegorna, inte minst på grund av de frågor som ställs utöver partivalet. En av dem handlar om väljarnas önskeregering.

– Väljarströmmarna är alltid spännande, att se hur de rörliga väljarna har sorterat sig, hur den blå och röda sidan mobiliserar och vinner nya grupper. Sedan ställer vi en fråga om väljarens önskeregering, och det är hyperintressant i det här valet, säger han.

I frågan får väljarna själva sätta ihop de partier de helst vill se i en regering. Enligt Oscarsson visar tidigare studier på en stor efterfrågan på blocköverskridande samarbeten, trots att utbudet från partierna ser annorlunda ut.

– På väljarnivå finns en stor efterfrågan på blocköverskridande samarbete. I en del studier vi gjort är det en majoritet som plockar ihop en regering med både blå och röda partier, säger han och tillägger:

– Men på utbudssidan finns det inte med på menyn. Det är lite spännande att det som väljarna mest av allt vill ha inte finns på menyn.