Fler barer väntas i Sverige – klartecken i dag

I ett betydande skifte för Sveriges restaurangbransch har riksdagen nu röstat för att avskaffa kravet på att serveringsställen måste ha eget kök med möjlighet att servera lagad mat för att få alkoholtillstånd. Samtidigt slopas även det långvariga kravet på sittplatser vid barer.

Beslutet har fått brett politiskt stöd över partigränserna och förväntas markant förändra det svenska restaurang- och nöjeslivet. Under riksdagsdebatten uttryckte Christian Carlsson från Kristdemokraterna entusiasm över förändringen:

”Vi ska ha ett restaurang- och nöjesliv som får vår fantastiska huvudstad och alla andra städer i Sverige att vibrera,” sade Carlsson inför omröstningen.

Enligt beräkningar från regeringen kommer lagändringarna att mer än fördubbla tillväxten av verksamheter som fokuserar primärt på dryck snarare än mat. Antalet så kallade nöjesrestauranger väntas öka med cirka 85 per år, medan övriga restaurangverksamheter beräknas växa med ungefär 190 etableringar årligen.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) och sjukvårdsminister Elisabeth Lann (KD) har tidigare målat upp en vision om ett mer kontinentalt inspirerat utbud i Sverige. I en debattartikel i Aftonbladet i januari beskrev de framtidsscenariot med ”vinbarer, biergartens och småskaliga salonger” av den typ som är vanliga i andra europeiska länder.

Reformen öppnar även för nya typer av verksamheter. Branschbedömare pekar på att strandbarer kan bli verklighet, även om kravet på tydligt avgränsade serveringsområden kvarstår. Länsstyrelsen i Skåne län har också uppmärksammat att slopandet av sittplatskravet kan leda till alkoholservering i mindre traditionella miljöer, såsom kiosker och ”hål i väggen”-verksamheter.

Trots det breda politiska stödet har lagändringarna mött kritik från flera håll. Många remissinstanser har uttryckt oro för konsekvenserna, särskilt gällande folkhälsoaspekten. Regeringen erkänner själv i sin proposition att en viss ökning av den totala alkoholkonsumtionen är att vänta.

Beräkningar visar att om 30 procent av den ökade krogkonsumtionen ersätter alkoholintag i hemmet, kommer den totala alkoholkonsumtionen i landet att stiga med 0,22 procent. Detta uppskattas i sin tur leda till elva fler alkoholrelaterade dödsfall per år – en statistik som väckt stark kritik från oppositionen.

”Sjukdom och död verkar inte vara en särskilt viktig fråga för Tidörregeringen,” kommenterade Karin Sundin från Socialdemokraterna under debatten.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har framfört att konsekvenserna av lagändringen inte har utretts tillräckligt. Dock har de tre partierna endast motsatt sig en specifik del av lagförslaget – den som innebär att cateringverksamheter ska kunna få permanent serveringstillstånd utan krav på eget kök.

Reformen representerar den största förändringen i svensk alkohollagstiftning på många år och markerar ett skifte mot en mer liberal syn på alkoholservering. Förespråkare menar att detta kommer att stimulera näringslivet och skapa fler arbetstillfällen inom restaurang- och nöjesbranschen, medan kritiker främst pekar på potentiella negativa folkhälsoeffekter.

Branschorganisationer har länge argumenterat för dessa förändringar och välkomnar nu beslutet som de menar kommer att modernisera det svenska nöjeslivet och öka konkurrenskraften för svenska restauratörer. Samtidigt kommer kommunerna fortsatt ha ansvaret för tillståndsprövning och tillsyn för att säkerställa att alkoholserveringen sker på ett ansvarsfullt sätt.

Lagändringarna väntas träda i kraft inom kort och kommer sannolikt förändra stads- och nöjeslivet i svenska städer under de kommande åren.