Förtidsröstningen kan gå mot rekord: ”Stor ökning”

Onsdagen före valdagen hade nära 2,7 miljoner svenskar förtidsröstat, enligt Valmyndighetens statistik. Motsvarande tidpunkt i valet 2022 hade cirka 2,1 miljoner röstats. Det innebär en ökning med 25 procent, vilket överraskar även myndigheten själv.

– Det är en stor ökning, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

Förtidsrösterna har ökat i varje val sedan 2002. Om utvecklingen håller i sig fram till valdagen kan andelen förtidsröstande återigen slå rekord. Men Nyqvist påpekar att ökningen har avtagit ju närmare valdagen kommit.

– Det var väldigt många som förtidsröstade sent förra gången, så vi tror det kan finnas en förskjutning där man gärna röstar tidigt i år, säger hon.

## Experten: Politiskt intresserade röstar först

Jakob Ahlbom, doktorand i statsvetenskap vid Stockholms universitet, ser ett tydligt mönster i vilka som förtidsröstar. I förra valet röstade väljare som förtidsröstade i högre utsträckning på Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna än andra väljare.

– Det verkar också som att politiskt intresserade och de som identifierar sig med ett parti förtidsröstar tidigt. De mindre intresserade kommer igång sist under valrörelsen, säger han.

Att så många väljare redan har lagt sin röst sätter press på partierna, som under de sista dagarna ändå fyller agendan med partiledardebatter och statsministerdueller. Enligt Jakob Ahlbom är det dock inte förgäves. Omkring en tredjedel av väljarna bestämmer sig först under den sista veckan före valet.

– Det är en klart mindre del av den tredjedelen som skulle kunna vara potentiella blockbytare. Men de kan fortfarande byta parti, och till exempel välja att stödrösta, säger han.

## Småpartier kan påverkas

Förtidsrösternas tidpunkt kan få betydelse för småpartiernas chanser. I förra valet låg både Liberalerna och Miljöpartiet under riksdagsspärren i opinionsmätningarna inför sommaren. Båda partierna hämtade upp under hösten och fick till slut plats i riksdagen.

– Båda deras toppar kom sent, och det slog igenom i sena opinionsmätningar och även vid röstningstillfället. Det ser ut nu som att Liberalerna formtoppar sent, så de skulle nog inte gynnas av att många förtidsröstar, säger Jakob Ahlbom.

Att väljare som är mindre engagerade röstar senare kan därmed gynna partier som är beroende av en sista minuten-våg. Samtidigt innebär det att en stor del av valresultatet i praktiken kan vara fastställt innan valrörelsens sista dagar ägt rum.

## Tekniska problem har ogiltigförklarat röster

Vid sidan av det höga valdeltagandet har årets förtidsröstning präglats av tekniska problem. Valmyndigheten har identifierat att 214 av 290 kommuner inte alls drabbats av problemet, som pågick mellan den 26 augusti och 3 september. Men i de kommuner som drabbades kan felaktigheter ha lett till att röster ogiltigförklarats.

Enligt Valmyndigheten kan felet ha påverkat runt 500 väljare. Anna Nyqvist betonar att den som förtidsröstat bör vänta på besked om kommunen där man röstade var drabbad under just den tid då rösten lämnades.

– Då ska man rösta igen på valdagen. Men man ska absolut inte förtidsrösta igen, för då blir förtidsrösten ogiltig, säger hon.

Problemet upptäcktes av en slump, och för varje drabbad väljare är det allvarligt. Samtidigt påpekar Nyqvist att sannolikheten för att just den enskilde väljaren skulle ha drabbats är liten.

– Det är förstås jätteallvarligt för varje väljare som drabbats. Men sannolikheten att man själv är drabbad är inte stor, säger hon.

## Valet avgörs inte sista dagen

Det höga antalet förtidsröster innebär att en betydande del av väljarkåren redan har gjort sitt val. Även om valrörelsens sista dagar fortfarande kan flytta väljare, särskilt bland de sent beslutsamma, visar statistiken att allt fler väljare vill vara klara i förtid.

För partierna handlar slutspurten därmed om att övertyga en krympande grupp ännu obestämda väljare. För väljarna innebär det att valdagen i många fall handlar mer om att lämna in en redan tagen röst än att fatta ett nytt beslut.