Högerväljarna höjer betyget på regeringen

Tidöpartiernas mandatperiod inleddes med betydande utmaningar. Turkiets blockering av Sveriges Nato-medlemskap, förseningar i det utlovade elstödet och svårigheter att hantera höga drivmedelspriser skapade en besvärlig start för regeringen. Väljarna var inte nådiga i sin bedömning av situationen.

I början av 2023 var läget minst sagt problematiskt för regeringen. Enligt mätningar från DN/Ipsos ansåg endast 17 procent av väljarna att regeringen utförde ett bra jobb. Över hälften av de tillfrågade underkände helt enkelt regeringens insatser, vilket visar på ett djupt missnöje bland befolkningen under den perioden.

Men bilden har förändrats markant inför årets val. I majmätningen 2025 har antalet nöjda väljare mer än fördubblats till 37 procent, samtidigt som andelen missnöjda krympt till 42 procent. Trenden visar på en särskilt tydlig förbättring efter det senaste årsskiftet, vilket indikerar ett skifte i väljarnas uppfattning om regeringens arbete.

De väljare som uttrycker belåtenhet pekar framför allt på två områden. Visserligen nämns den minskade invandringen, men det är särskilt åtgärderna mot kriminaliteten som väcker positiva reaktioner. Statistiken ger också stöd för denna uppfattning, då både antalet skjutningar och antalet dödsoffer ungefär halverats sedan 2022.

Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, menar att siffrorna återspeglar ett samband mellan leverans och förtroende. Han konstaterar att i takt med att regeringen åstadkommer konkreta förändringar i verkligheten, får den betalt av väljarna. Denna trovärdighet blir också viktig för de löften som ges inför nästa mandatperiod.

Trots den förbättrade situationen kvarstår dock betydande utmaningar för Tidöpartierna. Den ökade tillfredsställelsen kommer till allra största delen från högerväljare. För att vända det stora underlaget i opinionen behöver regeringspartierna attrahera väljare från oppositionspartierna, där missnöjet fortfarande är påtagligt stort.

Bland Vänsterpartiets och Miljöpartiets väljare är de missnöjda i klar majoritet, men även bland socialdemokratiska väljare råder betydande kritik mot regeringen. Centerväljarna uppvisar en något mer nyanserad bild, där nästan tre av tio anser att regeringen gör ett bra jobb.

Den främsta orsaken till missnöjet bland oppositionsväljare är regeringens miljö- och klimatpolitik, enligt DN/Ipsos undersökning. Kritiken grundar sig i faktiska förhållanden, då utsläppen av växthusgaser har ökat under delar av mandatperioden som en direkt följd av regeringens bränslepolitik. Väljare till vänster kritiserar även de skattesänkningar som genomförts, vilka enligt dem gynnat höginkomsttagare alltför mycket.

Det är just på områdena klimat och skatter som oppositionsväljarna tror att en socialdemokratiskt ledd regering skulle kunna åstadkomma förbättringar. Detta visar på tydliga skiljelinjer i värderingar mellan olika väljargrupper.

DN/Ipsos har tidigare kunnat påvisa att väljarna generellt blivit mer optimistiska angående samhällsutvecklingen i Sverige. Detta faktum, tillsammans med det höjda betyget för regeringen, utgör enligt Källebring en varning till oppositionen. Han betonar att detta indikerar att slaget inte är avgjort än, och att utvecklingen kan förändras fram till valet 2026.

Men oavsett hur framgångsrik regeringen är i sitt arbete kvarstår ett fundamentalt hinder för att mittenväljare ska ansluta sig till Tidöblocket – Sverigedemokraterna. Partiet har fungerat som en vattendelare i svensk politik i 15 år, och Källebring ser inga tecken på att denna faktor håller på att försvinna.

Ipsos genomförde undersökningen mellan 12 och 25 maj genom totalt 1434 intervjuer med röstberättigade personer. Urvalet gjordes genom olika metoder, bland annat via sms-länk till webbenkät, digitala enkäter via mejl eller post, samt genom en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Syftet med kvoturval var att säkerställa representativiteten hos de svarande.