Ilska kring SD:s upprepade avsteg från kvittningen: ”Jag blir förbannad”

Sverigedemokraterna bröt mot kvittningspraxis vid tre tillfällen under våren

Vid tre separata tillfällen under våren har Sverigedemokraterna frångått den etablerade principen om kvittning i riksdagen. Detta framgår av en granskning som Expressen genomfört av riksdagsprotokoll från april månad.

Det mest uppmärksammade tillfället inträffade den 29 april när partiet lät två ledamöter delta i en omröstning om medborgarskap, trots att de enligt kvittningsprincipen skulle ha avstått. Händelsen fick stor medial uppmärksamhet och skapade debatt om respekten för riksdagens informella överenskommelser.

Men enligt tidningens genomgång är detta inte ett isolerat fall. Sverigedemokraterna bröt mot samma överenskommelse redan den 15 och 16 april. Vid dessa tillfällen handlade omröstningarna bland annat om uppehållstillstånd för personer som bistått svenska styrkor i internationella insatser.

Socialdemokraternas gruppledare Lena Hallengren reagerar kraftigt på avslöjandet och säger till Expressen: ”Sverigedemokraterna har fuskat. De har plockat in ledamöter fast de visste att det var fel.”

Även Miljöpartiets gruppledare Annika Hirvonen uttrycker stark kritik mot agerandet. ”Jag blir förbannad. Det är illa nog att SD stoppar regeringen från att ge de här personerna skydd. Men att de dessutom manipulerar riksdagsarbetet för att få igenom sin vilja är direkt skamligt”, skriver hon till Dagens Nyheter.

Kvittningssystemet är en långvarig tradition i svenskt parlamentariskt arbete. Det bygger på en överenskommelse mellan riksdagspartierna som syftar till att upprätthålla den politiska balansen i kammaren. Om en ledamot från ett parti inte kan delta vid en omröstning, exempelvis på grund av sjukdom eller tjänsteresa, avstår en ledamot från ett motsatt parti från att rösta. På så sätt påverkas inte maktbalansen av tillfällig frånvaro.

Det som gör systemet särskilt viktigt är att det bygger på förtroende mellan partierna. Överenskommelsen är inte lagstadgad utan vilar helt på ett ömsesidigt åtagande att respektera principen, oavsett politiska motsättningar i övrigt.

Sverigedemokraterna har själva lämnat olika förklaringar till händelserna. Gällande omröstningen den 29 april har partiet uppgivit att det agerade för att hedra valresultatet. Detta uttalande tolkades av många som ett medvetet avsteg från praxis.

När det gäller de tidigare tillfällena den 15 och 16 april hävdar SD att det handlade om misstag. I ett uttalande till Dagens Nyheter skriver partiet: ”Tillfällena i fråga skedde av misstag och hade heller ingen som helst påverkan på omröstningen. Detta har kvittningsansvariga varit transparenta med gentemot övriga partier i samband med att det upptäcktes.”

Det återstår att se vilka konsekvenser dessa avsteg från den parlamentariska praxisen får för det framtida samarbetsklimatet i riksdagen. Kvittningssystemet har historiskt sett varit en viktig del i att upprätthålla ett funktionellt parlamentariskt arbete även vid jämna majoritetsförhållanden.

Händelserna sker i en tid då det politiska landskapet i Sverige genomgår betydande förändringar. Sverigedemokraternas växande inflytande i riksdagen har inneburit nya maktkonstellationer och utmanat flera av de traditionella arbetssätten i den parlamentariska processen.

Partier från både höger- och vänsterblocket har uttryckt oro över att brott mot sådana informella överenskommelser kan skada tilliten mellan partierna och försvåra riksdagsarbetet på lång sikt. Samtidigt pågår en bredare diskussion om hur kvittningssystemet bör anpassas till dagens politiska landskap med åtta partier och mer komplexa majoritetsförhållanden än tidigare.