Jan Eklund: Juristen Anne Ramberg tar strid mot slapp politik – och statsministern borde göra hemläxan

En växande röst för rättsstatens försvar

Jurister har börjat göra sig hörda i den svenska samhällsdebatten med allt tydligare varningar om rättsstatens tillstånd. Ruth Bader Ginsburg, den framlidna domaren i USA:s högsta domstol, beskrev en gång jurister som ”konstitutionens fotsoldater”. Nu tycks svenska jurister inta en liknande roll när politiska vindar blåser allt hårdare mot grundläggande principer.

I ett uppmärksammat debattinlägg nyligen varnade 33 framstående jurister för vad de ser som en pågående nedmontering av rättsstaten i Sverige. Detta signalerar ett växande akademiskt motstånd mot utvecklingen på det rättspolitiska området.

Anne Ramberg, tidigare generalsekreterare för Sveriges Advokatsamfund och numera styrelseordförande för Uppsala universitet, har blivit en central röst i denna debatt. Hon har återkommande kritiserat regeringens hållning i flera kontroversiella frågor, däribland invandringspolitiken och förslag som skulle innebära att barn kan fängslas eller att ungdomar som växt upp i Sverige utvisas efter avslutad skolgång.

Rambergs kritiska hållning har inte passerat obemärkt. Hon har bland annat beskrivit statsminister Ulf Kristersson som en ”okritisk megafon för SD:s retorik”, ett uttalande som fått förnyad aktualitet i ljuset av det fördjupade samarbetet mellan regeringen och Sverigedemokraterna inför kommande val.

Konflikten trappades upp ytterligare när Uppsala universitets styrelse under Rambergs ledning kritiserade Israels krigföring i Gaza och uppmanade regeringen att återuppta stödet till FN-organet UNRWA. Detta ledde till skarp kritik på Svenska Dagbladets ledarsida, där Ramberg anklagades för att bedriva privat opinionsbildning och politisera universitetets verksamhet.

Ramberg försvarade uttalandet med att styrelsen var enig och att situationen i Gaza var exceptionell. Hon underströk att alla har ett ansvar att stå upp för mänskliga rättigheter, särskilt vid misstankar om krigsbrott och risk för folkmord.

Kontroversen nådde nya höjder när Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson och Patrick Reslow i Aftonbladet krävde att regeringen skulle avsätta Ramberg från hennes position vid Uppsala universitet. De hävdade att hon sprider ”extremistiska åsikter” och utgör en säkerhetsrisk – anklagelser som saknade konkret underlag men illustrerar den upptrappade retoriken mot kritiska röster.

Även Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, har trätt fram i debatten. Efter noggrann analys har han konstaterat att Israels agerande i Gaza kan klassificeras som folkmord, och att USA:s och Israels militära aktioner mot Iran saknar stöd i folkrätten. Tillsammans med andra jurister har Klamberg sett sig tvungen att ge statsministern vad som beskrivits som en ”grundkurs i folkrätt” på DN Debatt.

Klambergs nyutgivna bok ”Folkmord. Sverige och kampen om ett begrepp” och Karl Molins och Hans Ingvar Roths ”Mänskliga rättigheter och skyldigheter” har blivit särskilt relevanta i dagens politiska klimat. De belyser behovet av att återupptäcka och försvara FN:s deklaration om mänskliga rättigheter från 1948.

Juristernas allt mer framträdande roll i den offentliga debatten understryker en växande oro för att grundläggande rättsprinciper åsidosätts när politiska prioriteringar förändras. Regeringens tendens att köra över tunga remissinstanser, inklusive Lagrådet, har noterats som särskilt problematisk.

I en tid då folkrätten relativiseras och rättsstatens principer utmanas framstår dessa juridiska röster som avgörande försvarare av demokratiska värderingar. Frågan som kvarstår är om de kommer att bli hörda i tid för att förhindra vad de beskriver som en pågående urholkning av rättsstatens fundament.