Kan en svensk hormonfabrik lösa östrogenbristen?

Många kvinnor i medelåldern känner väl till vad sjunkande östrogennivåer gör med kroppen – hjärndimma, ledvärk, sömnproblem och vallningar är vardag för många. Nu har frågan om bristen på hormonpreparat vuxit från ett tyst vårdproblem till en het politisk fråga i valrörelsen, inte bara i regionerna utan även i rikspolitiken.

I oktober förra året presenterade Socialstyrelsen Sveriges första nationella riktlinjer för klimakteriebesvär. Budskapet till vården var tydligt: skriv ut mer hormoner. Riktlinjerna, som bland annat betonar att behandling ska erbjudas efter individuell bedömning, har satt strålkastarljuset på hur svensk vård hanterar kvinnors hälsa genom hela livet.

Utvecklingen är dock inte unik för Sverige. Globalt har efterfrågan på hormonläkemedel ökat kraftigt, vilket lett till en internationell bristsituation. I Sverige märks detta bland annat genom att populära preparat snabbt tar slut på apoteken. Hormonplåster i samtliga styrkor är just nu restnoterade enligt Läkemedelsverket, och problemen har förvärrats under det senaste året.

– Jag har många vänner som har den här paniken över att hitta det läkemedel som passar dem. Det här är en jätteviktig fråga för att kvinnor ska må bra, och den kan också gå ut över arbetslivet, säger Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist.

Centerpartiet har därför gjort frågan till en valfråga med ett konkret förslag: att staten ska teckna så kallade nödavtal med läkemedelsbolagen. Syftet är att vid en bristsituation kunna göra riktade upphandlingar till tillfälligt justerade priser, där leveranser garanteras.

– Om man gör det på myndighetsnivå kan man upphandla och få den volym som behövs för att tillverkare ska prioritera Sverige, säger Thand Ringqvist.

Enligt socialminister Jakob Forssmed (KD) har ansvariga myndigheter redan arbetat intensivt under året med flera uppdrag från regeringen för att förbättra tillgången. Bland annat har Läkemedelsverket trimmat sina processer, söker aktivt upp aktuella bolag och hanterar licenser, dispenser och parallellimport skyndsamt. Hormoner i gelform har fått dispens att säljas i utländska förpackningar, och priset på populära hormonplåster har höjts för att göra den svenska marknaden mer attraktiv för internationella läkemedelsbolag.

Trots dessa åtgärder kvarstår problemen. Kvinnor i norra Sverige har i vissa fall rest ända till Finland för att köpa östrogen. Den globala bristen innebär att Sverige i grunden är beroende av utländska tillverkare, och enligt Forssmed är lösningen på sikt att börja producera egna östrogenpreparat i form av gel, plåster eller sprej. Det skulle kunna bli en uppgift för det statliga bolaget APL, som sedan förra året äger en antibiotikafabrik.

– Jag har redan gett i uppdrag till Läkemedelsverket att undersöka förutsättningarna för nationell produktion av hormonläkemedel. Kristdemokraternas besked är att vi behöver en sådan produktion. Det är ett vallöfte från oss, säger Forssmed.

Centerpartiet har ytterligare ett löfte på klimakterieområdet: att låta även barnmorskor få skriva ut hormonläkemedel, inte bara läkare. Förhoppningen är att det ska öka tillgängligheten i klimakterievården i hela landet – en fråga som även Socialdemokraterna och Moderaterna lyft i sina valplattformar.

Bakom den politiska uppmärksamheten ligger en tydlig ojämlikhet i vården. Enligt Socialstyrelsen är det fyra gånger vanligare att kvinnor i välbärgade områden hämtar ut östrogen än kvinnor i socioekonomiskt utsatta områden. Sju av tio kvinnor mellan 45 och 60 år får någon form av klimakteriebesvär, och symptomen är långt fler än vallningar – bland annat sömnproblem, ledvärk, minskad sexlust, urinvägsbesvär, hjärndimma och nedstämdhet.

– Kvinnors hälsa har varit underprioriterad under en lång tid. Klimakteriet förtjänar att komma högt upp på agendan, säger Elisabeth Thand Ringqvist.