USA godkänner frigivning av upp till 4 miljoner fat från oljereserverna efter stormen Isaias.

USA:s energidepartement har godkänt att upp till fyra miljoner fat råolja släpps ut från de strategiska oljereserverna för att mildra störningarna efter orkanen Isaias i sydöstra USA. Åtgärden genomförs i form av utbyteslån, vilket innebär att mottagande raffinaderier förbinder sig att återlämna motsvarande volym vid en senare tidpunkt, tillsammans med en extra ersättning.

Orkanen Isaias nådde den amerikanska sydöstkusten i början av augusti. Stormen förde med sig kraftiga vindar och skyfall från Florida upp till New England och slog ut elförsörjningen för över en miljon hushåll. I flera delstater utlystes undantagstillstånd, och hamnar längs Atlantkusten och Mexikanska golfen tvingades stänga tillfälligt. Det bromsade såväl lossning av råolja som distribution av bensin och diesel.

De fyra miljoner faten är en relativt liten volym i ett globalt perspektiv – världen förbrukar omkring 90 miljoner fat råolja per dag. USA:s egen förbrukning ligger på ungefär 20 miljoner fat om dagen, vilket innebär att de fyra miljoner faten täcker mindre än ett dygns inhemskt behov. Men för de raffinaderier som drabbades av leveransproblem är utlåningen avgörande för att hålla produktionen igång.

Sydöstra USA och kustområdena kring Mexikanska golfen utgör navet i landets energiförsörjning. En stor del av den amerikanska raffinaderikapaciteten ligger här, med anläggningar som ägs av bland andra ExxonMobil, Chevron, Marathon Petroleum och Valero. Dessa bolag förädlar råolja till bensin, diesel och flygbränsle, som sedan transporteras vidare till östkusten bland annat genom Colonial Pipeline – ett av världens största rörsystem för raffinerade produkter. Ledningen sträcker sig från Houston i Texas till New Jersey och försörjer en region med över 100 miljoner invånare. Varje störning i systemet får snabbt effekt på tillgång och priser vid pumpen.

De strategiska oljereserverna, som förkortas SPR, inrättades 1975 efter den oljekris som följde på Opec-ländernas embargo. Oljan förvaras i underjordiska saltgrottor i Texas och Louisiana, och anläggningarna rymmer totalt cirka 714 miljoner fat. Reserverna har vid flera tillfällen använts för att dämpa effekterna av kriser – bland annat under Gulfkriget 1991, efter orkanen Katrina 2005 och i samband med oroligheterna i Libyen 2011.

Även orkanen Gustav 2008 ledde till uttag ur reserverna, och mindre nödlån har förekommit vid flera tillfällen för att hjälpa enskilda raffinaderier. Det nu aktuella uttaget följer samma mönster, men signalerar samtidigt att stormen Isaias störde infrastrukturen i högre utsträckning än vad som initialt rapporterades.

På marknaden har beskedet mottagits utan större uppmärksamhet. Oljepriserna, som under sommaren 2020 successivt återhämtat sig från de historiskt låga nivåerna under våren, rörde sig endast marginellt efter nyheten. Våren 2020 präglades av en dramatisk prisnedgång till följd av coronapandemin; i april noterades det amerikanska benchmarkpriset WTI till och med på negativa nivåer för första gången någonsin. Bedömare ser därför åtgärden som ett riktat stöd snarare än ett försök att styra marknadspriserna.

Händelsen aktualiserar ändå den växande sårbarheten i energisystemen. Forskare varnar för att kraftiga orkaner blir allt vanligare i ett varmare klimat, och en stor del av USA:s oljeinfrastruktur ligger i regioner som är direkt utsatta för sådana väderhändelser. Det gäller både offshore-anläggningarna i Mexikanska golfen och raffinaderierna längs kusten.

Isaias orsakade inte samma förödelse som exempelvis Katrina, men stormen blev en påminnelse om hur snabbt en väderhändelse kan störa leveranskedjor. I flera delstater infördes tillfälliga lättnader i reglerna för bränsletransporter för att säkerställa att bensin och diesel nådde ut till konsumenterna.

För svenska och europeiska oljeköpare är situationen i sydöstra USA av indirekt betydelse. Den globala oljemarknaden är sammanlänkad, och störningar i en region kan snabbt få återverkningar på priser och flöden i andra delar av världen. Myndigheterna i USA uppger att reserverna ska fyllas på igen när stormens effekter har klingat av, men historiska erfarenheter visar att sådana återfyllningar ofta tar lång tid och påverkas av både marknadspriser och politiska prioriteringar.