Karensavdraget: ”Man blir straffad för något man inte rår för”

Kvällen i familjen Johanssons lägenhet i Malmö börjar lida mot sitt slut. Pastagratängen är uppäten, och Storm, 16 månader, rycker sin mamma i håret. Föräldrarna vet att förkylningarna snart kommer.

– Han skolades in på förskolan i augusti, så nu har vi fått en helt ny bakteriepool att förhålla oss till, säger Dennis Johansson.

Han jobbar som fritidslärare på Möllevångsskolan i Malmö. Hustrun Kamilla Johansson är speciallärare på en skola i Köpenhamn. När någon av dem blir sjuk blir skillnaderna mellan de två länderna tydliga. I Danmark får Kamilla full lön från första sjukdagen. Dennis får i stället fullt löneavdrag första sjukdagen och därefter sjuklön på 80 procent.

– Det blir ett rejält slag mot inkomsten. Jag och många av mina kollegor känner att man blir straffad för något man inte rår för, säger han.

Karensavdraget innebär att den som är sjuk får ett avdrag motsvarande 20 procent av den sjuklön som skulle ha betalats ut under en vecka. För den som blir sjuk innebär det ofta att den första sjukdagen inte ger någon ersättning. Sverige är det enda nordiska land som har modellen. Enligt en studie från 2023 har 12 av EU:s 27 medlemsländer någon form av karensavdrag i sina sjukförsäkringssystem. Varken Danmark, Norge eller Finland har en generell karensdag, även om ländernas system skiljer sig åt när det gäller ersättningsnivåer, arbetsgivarperioder och krav på läkarintyg.

Frågan är politiskt omstridd. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet gick till val på att slopa karensavdraget. Centerpartiet har sagt nej, med hänvisning till kostnaderna för näringslivet, men partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist har öppnat för att förhandla så länge företagen inte drabbas. Sverigedemokraterna vill som enda parti i Tidösamarbetet införa ett differentierat karensavdrag för vissa utsatta yrkesgrupper.

Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle arbetsgivarnas sjuklönekostnader öka med omkring nio miljarder kronor per år om karensavdraget slopades. Svenskt Näringsliv menar att kostnaden skulle bli betydligt högre – upp till 42 miljarder kronor. Organisationen har tagit strid för att karensen ska finnas kvar.

– Det är ju ingen annan fråga som engagerar våra medlemsföretag mer än den här just nu, sa chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt nyligen i en intervju med DN.

Enligt Svenskt Näringsliv skulle ett avskaffande leda till fler sjukskrivningar, fler sjukdagar och fler sjukfall. Bland LO-förbunden beskrivs slopad karens i stället som en rättvisefråga.

Efter pandemin har frågan fått en ny dimension. För många med kontorsarbete är det numera enkelt att jobba hemma vid en förkylning och på så sätt slippa karensavdraget. För yrkesgrupper som måste vara på plats är situationen annorlunda.

– Den lyxen har inte vi. Det är svårt att utföra vårt arbete på Zoom, säger Dennis Johansson.

Han går ofta till jobbet även när han är småsjuk.

– Det är lättare att kämpa sig genom en arbetsdag än att förlora pengarna. I Sverige blir det att många debatterar med sig själva om de är tillräckligt sjuka för att förlora en daglön, säger han.

Lisa Laun, adjungerad professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och forskare vid IFAU, tycker att debatten behöver nyanseras.

– Karensavdraget slår hårdare mot vissa grupper, särskilt låginkomsttagare. Det betyder inte att det måste slopas, men det finns skäl att fråga sig om systemet passar dagens arbetsmarknad, säger hon.

Enligt Laun kan avdraget minska den korta sjukfrånvaron, men det kan också få fler att gå till jobbet sjuka och därmed öka smittspridningen.

– Karensavdraget är en form av självrisk, och den kan utformas på olika sätt. Man måste inte ha just en karensdag, säger hon.

För familjen Johansson var karensavdraget en hjärtefråga inför valet. Dennis menar att ett slopande skulle vara bra för både arbetstagare och samhällsekonomi.

– De pengar som folk inte förlorar skulle komma tillbaka till samhällsekonomin när man har råd att använda de pengar man har, säger Kamilla Johansson.

På frågan om näringslivets oro för ökad sjukfrånvaro svarar Dennis:

– Det finns alltid folk som utnyttjar systemet, men det handlar om ett fåtal. Överlag tror jag att svenska folket har bra arbetsmoral.

I lägenheten i centrala Malmö gör familjen sig redo för ännu en arbetsdag. För Kamilla innebär det ett par timmars pendling till Köpenhamn. I Danmark får arbetstagare full lön eller sjukpenning från arbetsgivaren under de första 30 dagarna av sjukfrånvaro. Hon tror att avsaknaden av karensavdrag gör danska arbetstagare mer avslappnade.

– Jag går också till arbetet när jag är lite småsjuk trots att jag inte behöver. Det handlar om arbetsmoral, säger hon.

För familjen Johansson, liksom för många andra gränspendlare i Öresundsregionen, blir skillnaderna mellan de svenska och danska systemen en del av vardagen.