I fredags träffades fem partiledare på Lidingö utanför Stockholm för att tala om regeringsbildningen. Vid mötet deltog Socialdemokraternas Magdalena Andersson, Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar, Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén och Amanda Lind samt Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist, som var värd. Deltagarna var efteråt överens om att samtalet varit givande, men också om att det inte hade förts några förhandlingar. Inga röda linjer hade flyttats.
Initiativet ligger nu hos Magdalena Andersson. Hon har fått talmannens uppdrag att sondera förutsättningarna för en ny regering och söker stöd hos de andra partierna. Hon har sagt att hon ska använda helgen till reflektion. Men tiden är knapp. På måndag ska hon redovisa hur sonderingen har gått. Om hon inte begär förlängning väntar en statsministeromröstning på onsdag, en omröstning hon inte kan vinna med nuvarande stöd i riksdagen. I en statsministeromröstning faller förslaget om en majoritet av riksdagens ledamöter röstar nej. De fyra partier som står bakom Tidöavtalet har tillsammans fler mandat än de 175 som krävs för att fälla en kandidat.
DN:s ledarredaktion, som är oberoende liberal, skriver i en ledare att det kan tyckas frestande att bränna av en sådan omröstning. Pressen på partierna ökar först när ett extra val kommer i sikte, och det kan få dem att överge sina krav. Men en sådan taktik vore inte seriös, menar ledarsidan. Partierna står fortfarande långt ifrån varandra, särskilt i ekonomisk politik. Kompromisser kräver tid vid förhandlingsbordet, och den tiden borde inte slösas bort.
Förhandlingsläget efter valet 2022 har varit svårnavigerat. Den sittande regeringen består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med stöd av Sverigedemokraterna. De fyra partierna står bakom Tidöavtalet. Magdalena Andersson försöker bygga ett alternativ med Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Mötet på Lidingö var tänkt att föra den processen framåt, men något genombrott kom alltså inte. Lidingö, en ö i Stockholms närhet, var mötesplatsen.
Vid mötet fick partiledarna en genomgång av framför allt den ekonomiska och säkerhetspolitiska situationen. Enligt DN:s ledarredaktion är nästa steg att formulera politik utifrån den verklighet som partiledarna nu har fått beskriven för sig. Den springande punkten är Vänsterpartiets hållning. Enligt ledarsidan är det V som blockerar en eventuell överenskommelse. V vägrar att sätta sig ned med de andra partierna och diskutera ett politiskt program innan Centerpartiet har sagt att Nooshi Dadgostar ska få sitta i en regering och att C är berett att sitta där med henne. Utan det beskedet vill V inte tala sakpolitik.
Ledarsidan skriver att nästa steg därför borde vara att Magdalena Andersson bjuder in till sakpolitiska samtal. Det skulle tvinga V att visa vad partiet faktiskt prioriterar. Risken är att V-ledaren avstår från att komma, eller lämnar mötet när det blir tydligt att diskussionen gäller politik och inte ministerposter. Ledarsidan pekar på att V inte vill diskutera exempelvis karensavdraget eller kvinnors situation i välfärden innan partiet har säkrat inflytande i Rosenbad, regeringskvarteren i Stockholm. Det vore i så fall en viktig signal för väljarna att se.
På ledarsidan framhålls också att en statsministeromröstning skulle vara informativ på ett annat sätt. Om S, MP och C lyckas komma så långt att de är beredda att stödja Andersson, medan Vänsterpartiet röstar tillsammans med de fyra partierna bakom Tidöavtalet och fäller henne, skulle det tydligt visa var de politiska blockgränserna går. En sådan uppställning vore minst sagt talande inför fortsättningen.
DN:s ledarredaktion konstaterar att regeringsfrågan därmed inte är löst. Mötet på Lidingö var ett första steg, men de avgörande besluten återstår. Magdalena Andersson har ett svårt pussel att lägga. Hon måste samtidigt hålla samman ett möjligt regeringsunderlag, hantera V:s krav och undvika en statsministeromröstning som hon inte kan vinna. Om hon begär mer tid hos talmannen kan processen fortsätta. Om inte, återstår bara omröstningen – med ett resultat som de flesta redan känner till.
