Mindre än tre månader återstår till valdagen och situationen ser allvarlig ut för regeringens Tidöpartier. Enligt den senaste väljarbarometern från DN/Ipsos ligger oppositionspartierna sammantaget 10 procentenheter före högerblocket. När dessa partier nu samlas under politikerveckan i Visby hänger en avgörande fråga över dem: hur ska de kunna vända den dystra opinionstrenden?

Siffrorna från SCB:s stora årliga mätning visar på ett ännu större avstånd mellan blocken. Men valrörelser är oförutsägbara, och det finns vissa ljuspunkter i den nya undersökningen från DN/Ipsos som kan ge regeringssidan ett visst hopp.

I undersökningen har väljarna fått svara på vilka partier de överhuvudtaget överväger att rösta på, inte bara sitt förstahandsval. Detta ger en bredare bild av väljarnas preferenser och visar var det finns utrymme för opinionsförändringar.

”Det vanliga mönstret är att man funderar på partier som ligger ideologiskt nära eller samarbetar med det parti man stödjer i första hand”, förklarar Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.

## Små grupper kan bli avgörande

I statistiken framträder en liten men potentiellt betydelsefull väljargrupp: de som överväger partier på båda sidor av blockgränsen. Visserligen utgör de bara åtta procent av samtliga väljare, men i ett jämnt val kan även små grupper få avgörande betydelse.

Den största gruppen bland dessa vankelmodiga väljare består av socialdemokratiska sympatisörer som inte helt utesluter något av högerpartierna. Detta är ett välbekant mönster från tidigare val. Det var just Moderaternas förmåga att locka sådana tveksamma S-väljare som gjorde valet 2010 till en stor framgång för det dåvarande borgerliga blocket.

Samtidigt finns det även moderater och liberaler som överväger partier på oppositionssidan. En viktig skillnad mot tidigare val är att Sverigedemokraterna nu ingår i regeringssamarbetet, vilket kan avskräcka mittenväljare som tidigare kunde tänka sig att rösta på något av de traditionella borgerliga partierna.

”Om högerpartierna skulle övertyga alla som står och tvekar mellan blocken så skulle det bli ett jämnt val, men att man ska lyckas med det är osannolikt”, bedömer Nicklas Källebring.

## Liberalerna i kritiskt läge

En avgörande fråga för regeringens möjligheter är om Liberalerna klarar fyraprocentsspärren till riksdagen. Läget ser mycket mörkt ut. I väljarbarometern för juni hamnar partiet på bara 1 procent avrundat nedåt. När ett parti ligger så långt under spärren riskerar det att hamna i en ond cirkel, eftersom väljare kan uppfatta en stödröst som bortkastad, enligt statsvetenskaplig forskning.

Den nya mätningen från DN/Ipsos ger inte heller mycket hopp. Visserligen uppger 6 procent av väljarna att de troligen skulle stödrösta på Liberalerna om partiet riskerar att åka ur riksdagen, men Källebring bedömer att detta inte utgör något stabilt fotfäste.

”Det finns en potential för fler röster men den är mindre än inför valet 2022. För de här väljarna saknas det fortfarande något i partiets samhällsanalys, politik och agerande för att de ska ta steget att rösta på partiet”, säger han.

Andelen väljare som är säkra på att de vill rösta på Liberalerna har under våren sjunkit till omkring 1 procent avrundat uppåt, en nivå som närmar sig det omätbara.

”Den exakta nivån kan diskuteras, det finns alltid felmarginaler, men den enda rimliga tolkningen är att potentialen i alla fall inte har ökat. Utvecklingen går inte åt rätt håll ur Liberalernas synvinkel”, konstaterar Källebring.

## Från mittenparti till uteslutna

Undersökningen visar också på en dramatisk förändring av Liberalernas position i svensk politik. Tillsammans med Vänsterpartiet är L numera det parti som flest väljare helt utesluter att rösta på. Drygt sex av tio väljare säger definitivt nej till Liberalerna.

Detta är en anmärkningsvärd utveckling för ett parti som historiskt haft en tydlig hemvist i politikens mitt, med ideologiska öppningar åt flera håll. Den stora skillnaden mot tidigare är den nu förbehållslösa alliansen med Sverigedemokraterna.

Till och med bland centerpartisterna, historiskt sett nära allierade med Liberalerna, är det ytterst få som överväger en L-röst. Bland C-väljarna är det istället Socialdemokraterna som framstår som det mest tänkbara alternativet, med 23 procent som överväger ett sådant partibyte.

Undersökningen visar också tydliga mönster för andra partiers andrahandsfavoriter. Bland kristdemokraternas väljare överväger hela 52 procent Moderaterna, medan 46 procent av L-väljarna har M som andrahandsval. På vänsterkanten överväger 45 procent av miljöpartisternas väljare Socialdemokraterna.

DN/Ipsos undersökning är baserad på 1 404 intervjuer med röstberättigade personer genomförda under perioden 2-14 juni. Med knappt tre månader kvar till valdagen återstår att se om Tidöpartierna lyckas vända den dystra trenden eller om oppositionsblocket går mot en valframgång.