Ledare: Därför är det dags att sluta stirra på priset vid pump

De svenska klimatmålen hamnar allt längre bort i horisonten efter att regeringen ignorerar sin egen utredares rekommendationer. En omfattande statlig utredning om klimatstyrmedel har lagts fram – men i stället för sedvanlig presskonferens och högtidlig överlämnande valde regeringen att diskret publicera ett pressmeddelande med länk till rapporten.

Utredaren Svante Mandell har arbetat i över ett och ett halvt år med den så kallade styrmedelsutredningen, vars uppdrag varit att ta fram förslag på hur Sverige ska nå sina klimatmål. Resultatet blev en omfattande rapport på över 700 sidor med konkreta rekommendationer.

Det mest anmärkningsvärda var dock inte innehållet i utredningen, utan regeringens sätt att hantera den. Tre representanter för Tidöpartierna valde att omedelbart gå ut och ta avstånd från utredningens mest centrala förslag – ökad reduktionsplikt med mer biobränsle och höjd skatt på bensin och diesel. Detta trots att båda åtgärderna anses nödvändiga för att nå de uppsatta klimatmålen.

Vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz från Liberalerna och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson sa rakt nej till förslagen. Finansminister Elisabeth Svantesson från Moderaterna hänvisade till förändrade omständigheter och påpekade att det hänt mycket sedan utredningen tillsattes för två år sedan, inklusive Donald Trumps återkomst till amerikansk politik och konflikten med Iran.

Enligt utredningen har förslagen dock utformats med just priskonkurrenskraft i åtanke. Mandell och hans team har särskilt betonat att förändringarna inte ska göra det dyrare att tanka i Sverige jämfört med grannländerna. Dessutom föreslås att hushållen kompenseras genom sänkt elskatt.

Utredningen understryker vikten av tydliga ekonomiska drivkrafter för elektrifiering av transportsektorn. Mandell påpekar att det räcker med samma drivmedelspriser som i jämförbara länder för att skapa tillräckliga incitament. Om Sverige däremot håller lägre priser än omvärlden minskar drivkrafterna för omställning till fossilfria alternativ.

Kritiken mot regeringens linje kommer från många håll. I remissvaren på Tidöpartiernas beslut att sänka bensin- och dieselskatten, som träder i kraft den 1 juli, varnar flera instanser för att förändringen minskar motivationen att gå över till fossilfria drivmedel. Detta framgår av rapportering från nyhetsbyrån TT den 25 maj.

Näringslivet, traditionellt en viktig remissinstans för högerpartier, har varit tydligt i sin kritik. Företrädare betonar att fossilfri energianvändning måste vara ekonomiskt fördelaktig i relation till fossila bränslen för att omställningen ska lyckas. I stället för kortsiktigt fokus på priset vid pumpen uppmanar näringslivet regeringen att stötta hushåll och företag på sätt som gör dem mindre sårbara för framtida prissvängningar.

Alternativet som föreslås är en mer långsiktig strategi där politiken styr om för att gynna ett fossilfritt transportsystem. Det handlar om att permanent göra det mer lönsamt att välja elbil, cykel och kollektivtrafik – inte att erbjuda tillfälliga skattelättnader som kan ses som valfläsk.

Parallellt behöver stödet riktas mot de grupper som verkligen behöver det. Ekonomiskt svagare hushåll och dem som bor i områden med dålig tillgång till kollektivtrafik bör få riktade insatser som stärker deras ekonomi generellt. På så sätt kan de själva välja om de vill lägga pengarna på bensin eller investera i fossilfria alternativ som att gå med i en elbilspool.

Den svenska klimatpolitiken står nu vid ett vägskäl. Utredningen visar vägen framåt, men politisk vilja saknas att genomföra de nödvändiga reformerna. Regeringens sätt att hantera styrmedelsutredningen väcker frågor om hur seriöst klimatmålen egentligen tas. Att lägga ner ett och ett halvt års utredningsarbete och över 700 sidor analys genom ett diskret pressmeddelande signalerar att klimatfrågan inte längre är prioriterad.

För Sveriges möjligheter att nå de klimatmål som riksdagen beslutat om innebär detta ett stort bakslag. Utan tydliga ekonomiska styrmedel riskerar omställningen att gå för långsamt, vilket kan få konsekvenser både för klimatet och för svensk konkurrenskraft i den gröna omställningen.