Ökad gängnärvaro i Stockholm – polisen varnar för nyrekrytering

I flera av Stockholms ytterområden ökar gängens nyrekrytering, enligt polisens senaste rapporter. I Älvsjö och Fruängen ser polisen en tydlig trend att kriminella nätverk försöker rekrytera fler unga, medan Kista, Vällingby och Hässelby gård drabbats av ett ökat antal missbrukare.

Detta är vardagen som Stockholms ordningsvakter möter när de patrullerar gatorna. I ett industriområde i Midsommarkransen samlas de för dagens genomgång innan de ska ge sig ut på uppdrag runt om i huvudstaden.

– Det gamla traditionella ordningsvaktsyrket existerar inte längre. Förr skulle man gå runt på cirkusar och logdans och hålla ordningen, idag gör vi något helt annat, säger Martin Berg, strateg på säkerhetsföretaget Avarn.

Till skillnad från regionens ordningsvakter som arbetar i tunnelbanan, har Stockholms stads egna vakter i uppdrag att röra sig ute i stadsmiljön. De arbetar uppsökande, förebyggande och trygghetsskapande på gator och torg.

Antalet ordningsvakter har blivit en politisk fråga i huvudstaden. Moderaterna vill kraftigt öka antalet, medan Socialdemokraterna anser att nuvarande nivå är tillräcklig och att pengarna istället bör satsas på förebyggande insatser.

Stadens egna mätningar visar att tryggheten har ökat sedan förra mandatperioden, men enligt oppositionsborgarrådet Christofer Fjellner (M) är ökningen endast marginell.

– Fortfarande känner sig invånarna i Skärholmen otrygga och var tredje kvinna känner sig rädd för att gå hem ensam på kvällen. Då är det inget snack om att vi måste göra jättemycket mer för att öka tryggheten i Stockholm, säger han.

Moderaterna vill på sikt se 500 ordningsvakter i stadens regi, en dramatisk ökning från dagens 70. Det skulle innebära en ökning med över 600 procent jämfört med nuläget och nästan tre gånger fler än under förra mandatperioden, då staden hade 180 vakter. Partiet vill även att ordningsvakterna ska få utökade befogenheter.

– Om man känner sig otrygg på tunnelbanan kan man ringa SL:s trygghetsnummer. Men känner man sig otrygg på torget här i Skärholmen, då ska man också kunna ringa ett trygghetsnummer och få samma stöd och hjälp, menar Fjellner.

När vi följer med ordningsvakterna till Skärholmen en kväll berättar de att Skärholmen, Sätra, Bredäng och Vårberg varit särskilt utsatta områden de senaste åren. Vakterna arbetar enligt den så kallade 15-minutersmetoden, en internationell polisiär taktik som innebär att de är synliga på en specifik plats under en kvart innan de förflyttar sig vidare. Metoden bygger på forskningsresultat som visar att det är under den första kvarten som närvaron gör störst skillnad.

– Det är svårt att säga att Järva inte är utsatt, men här är det rödast läge med mycket konflikter. Farsta och Fagersjö är också på listan, säger Ala, som är arbetsledare och har mångårig erfarenhet som ordningsvakt.

Han påpekar att dagens konflikter skiljer sig markant från tidigare.

– Konflikterna nu kan innebära så mycket mer. Någon har tittat på någon på fel sätt, eller återigen skrivit en rapplåt som dissar någons område, eller gjort intrång i ett säljområde, förklarar han.

Enligt Ala var den gamla tidens mc-gängkonflikter mer kontrollerade. Även om skjutningarna har minskat betydligt sedan toppen 2022 ser ordningsvakterna fortfarande allvarliga problem.

– Nu utmanar man nästan varandra att ta steget över så att man ska få hämnas. Och i stället för skjutningar så är det sprängningar, där risken är större att oskyldiga skadas. Man tar lättare på det men det är vidrigare, det är inte små sprängningar utan ibland är hela portar demolerade, säger han.

Ordningsvakterna Kim och William patrullerar tillsammans och anser att arbetet för staden är det mest meningsfulla de gjort.

– Vi jobbar väldigt mycket med synlighet. En kväll i Hökarängen var torget helt tomt, men vi ställde oss där ändå. En dam gick ut från sitt höghus, handlade i butiken och tackade oss sedan för att vi var där. Det gjorde att hon kände sig trygg att gå och handla, berättar Kim.

Vakterna samarbetar tätt med polis, fritidsgårdar och socialtjänst. De bygger relationer med ungdomar, gör orosanmälningar och stöttar missbrukare och socialt utsatta.

Martin Johansson, strateg på Avarn, påpekar att det inte är så enkelt att bara anställa fler ordningsvakter.

– Bevakningsbranschen skriker efter personal, men det är jättesvårt att hitta rätt personer. Vi brinner för kvalitet och de mjuka värdena. De som jobbar här går verkligen in för det och gör ett otroligt jobb med det uppsökande arbetet, säger han.

Christofer Fjellner är dock övertygad om att rekryteringsutmaningen går att lösa.

– Först och främst måste vi se till att det finns tillräckligt med resurser. För bara drygt tre år sedan hade vi möjlighet att rekrytera åtminstone 180 ordningsvakter, och därför ser jag inga problem med att kunna rekrytera 200 ordningsvakter under de kommande fyra åren, avslutar han.