Debatten om det svenska förbudet mot omvändelseterapi har eskalerat efter att professor Agnes Wolds uttalanden väckt starka reaktioner. Den kända professorn kritiserade nyligen den nya lagstiftningen och uppgav att hon skulle vara beredd att sitta i fängelse för att omvända ett transsexuellt barnbarn. Uttalandet ledde till omfattande kritik, men också till försvar från delar av medielandskapet.

Svenska Dagbladets ledarsida har gått i bräschen för att försvara Wold. Skribenten Paulina Neuding menade att den nya lagen som förbjuder psykiskt våld utgör ”ett uttryck för ett woke-stråk inom Tidösamarbetet”. Krönikören Hanne Kjöller tog det ett steg längre och beskrev kritiken mot Wold som ett drev som fick journalistkåren att framstå som ”slö och korkad”. Enligt Kjöller riktade sig kritiken inte mot Wolds argument utan mot hennes person, även om Kjöller själv därefter valde att fokusera på motståndarnas ålder och kön.

Även om vissa reaktioner på Wolds uttalanden varit hårda måste kontexten beaktas. Christopher Garplinds kommentar om att ”mygga av” Wold och jämställdhetsminister Nina Larssons beskrivning av Wolds ”attacker” på utsatta grupper som ovärdiga ett öppet och fritt samhälle kan sägas ha varit plumpa i sin utformning.

Lisa Magnusson har på Dagens Nyheters ledarsida däremot försvarat lagstiftningen. Hon beskriver omvändelseterapi av transpersoner som ”totalt ovetenskaplig och mycket plågsam”, och kritiserade särskilt de praktiker som vissa kristna kretsar ägnat sig åt. Magnusson kritiserade också Wolds påståenden om ”translobbyn” som trams, samtidigt som hon öppnade för att könsdysfori kanske borde vara en diagnos som enbart ställs på vuxna och att fysiska ingrepp inte borde göras på barn.

Trots detta låtsas vissa debattörer som Kjöller att Wolds kritiker inte vågar diskutera transvård. Enligt kritiker har Kjöller inte brytt sig om att kontrollera uppgifterna kring att Wold under flera års tid har hyllat undermålig och kritiserad vetenskap inom transfrågan, samt spridit hån mot enskilda transpersoner. Om man väljer att inte kontrollera sina påståenden blir det naturligtvis enklare att avfärda motargument som ett idiotiskt drev.

Det påstås också att Wold skulle ha blivit tystad för sina åsikter, vilket framstår som märkligt med tanke på hennes synlighet i den offentliga debatten. Wold har sitt eget program i Sveriges Radio och tillfrågas regelbundet som expert i olika sammanhang. Förra året publicerade hon sina argument om transpersoner i en omfattande intervju i Dagens Nyheter. Bilden av en tystad professor stämmer därför dåligt med verkligheten.

Den aktuella debatten har framför allt handlat om Wolds uttalande att det är ”fruktansvärt” att Sverige förbjudit omvändelseterapi. Den lag som Wold och Neuding reagerar starkt mot är förbudet mot psykiskt våld, som införts för att stoppa hedersförtryck, psykiska trakasserier i nära relationer och omvändelseförsök av hbtq-personer.

Det är denna lagstiftning som kan leda till de fängelsestraff som Wold säger sig vara beredd att acceptera. Viktigt att påpeka är dock att lagen givetvis inte förbjuder vuxna att på ett normalt sätt uppfostra, påverka och diskutera könsidentitet med sitt barn. Lagen riktar sig mot systematiskt psykiskt våld och traumatiska omvändelseförsök.

Kjöller har förringat betydelsen av Wolds hållning i sakfrågan genom att skämtsamt påpeka att professorn förmodligen inte skulle tortera sitt barnbarn. Men för de personer som faktiskt har utsatts eller fortsatt utsätts för traumatisk omvändelseterapi är frågan allt annat än skämtsam.

När någon anser att det är fruktansvärt att förbjuda psykiskt våld kan man förvänta sig att detta väcker starka känslor hos många människor. Kritiker menar att det är anmärkningsvärt att debattörer som profilerar sig som frispråkare ständigt ropar ”drev” när deras egen sida i debatten möts av kritik.

Debatten illustrerar en djupare konflikt i det svenska samhällsklimatet kring hur yttrandefrihet, vetenskap och individens rätt till skydd från psykiskt våld ska vägas mot varandra. Frågan om transvård för barn och unga är komplex och väcker starka känslor på båda sidor. Samtidigt har Sverige, i likhet med flera andra europeiska länder, valt att skärpa lagstiftningen mot psykiskt våld och omvändelseterapi, med motivering att skydda utsatta grupper.

Lagstiftningen som införts är en del av en bredare utveckling i västvärlden där omvändelseterapi av hbtq-personer möts av allt starkare motstånd. Flera länder och delstater har infört liknande förbud under de senaste åren, vilket speglar en förändrad syn på vad som utgör acceptabel behandling och omvårdnad.