Läget mellan Eritrea och Etiopien skärps ytterligare: ”Har förklarat krig”

Etiopien och Eritrea anklagar varandra för militär upptrappning i Tigrayregionen. Nu uppger Eritrea att Etiopiens senaste uttalande i praktiken innebär en krigsförklaring. Landet har vänt sig till FN och bett säkerhetsrådet att ingripa för att förhindra att konflikten blossar upp igen.

Tigray ligger i norra Etiopien, vid gränsen till Eritrea, och är en av de mest strategiskt känsliga regionerna på Afrikas horn. Under de senaste decennierna har området varit skådeplats för flera våldsamma konflikter. Den nuvarande krisen är ett nytt kapitel i en lång historia av spänningar mellan två grannländer som länge betraktat varandra som motståndare.

Bakgrunden sträcker sig till gränskriget 1998–2000, då tiotusentals människor dödades. Freden undertecknades år 2000, men gränsfrågan lämnade djupa sår. Först 2018 skedde en dramatisk upptining när Etiopiens nye premiärminister Abiy Ahmed kom till makten. Han accepterade den internationella gränskommissionens beslut, och ett år senare belönades han med Nobels fredspris, bland annat för att ha inlett en försoningsprocess med Eritrea.

Eritrea blev formellt självständigt från Etiopien 1993 efter ett långt befrielsekrig. Landet styrs sedan dess av president Isaias Afwerki, och präglas av hård kontroll, ständig värnplikt och ett stort militärt etablissemang. Etiopien är i sin tur ett av Afrikas folkrikaste länder och en dominerande regional makt. Den obalanserade relationen har gjort gränsområdet mellan länderna till en permanent potentiell konflikthärd.

Förbättringen mellan grannarna blev dock kortvarig. I november 2020 inledde Etiopiens centralregering en militär offensiv i Tigray efter en lång politisk konflikt med den regionala makteliten TPLF. Den rörelsen hade lett Etiopien i flera decennier och hade en stark ställning i Tigray. Eritrea valde att intervenera på Etiopiens sida, och kriget blev ett av de dödligaste i regionens moderna historia.

Enligt människorättsorganisationer begicks omfattande övergrepp under kriget. Hundra tusentals människor uppges ha dödats, och miljontals tvingades fly sina hem. Den humanitära situationen i Tigray försämrades drastiskt, med svält, blockerade hjälpkonvojer och omfattande förstörelse av sjukhus och infrastruktur.

I november 2022 slöts ett fredsavtal i Pretoria, Sydafrika. Avtalet stoppade de storskaliga striderna, men freden har aldrig varit stabil. Det innebar bland annat att TPLF skulle avväpnas och att federala myndigheter skulle återupprätta kontrollen över regionen. Trots löften om tillbakadragande har eritreanska trupper enligt flera oberoende rapporter stannat kvar i gränsområdena. De politiska motsättningarna mellan parterna har i stället fortsatt att växa.

Nu har läget skärpts ytterligare. Etiopien och Eritrea anklagar varandra för att bygga upp militära styrkor i Tigray. Eritrea går längst och hävdar att Etiopiens senaste uttalanden är en krigsförklaring. Samtidigt är detaljerna svåra att verifiera, eftersom båda länderna kontrollerar information och internationella observatörer har begränsad tillgång till området.

Det är inte bara den humanitära situationen som står på spel. Tigrayregionen har också en strategisk och ekonomisk betydelse. Området är rikt på naturresurser, bland annat guld, och en ny konflikt skulle kunna slå mot utländska investeringar i både gruvnäring och infrastruktur. Eritrea ligger dessutom vid Röda havet, en av världens viktigaste transportleder för energi och råvaror. En upptrappning skulle därmed kunna få återverkningar på regional handel och sjöfart, inte bara i Östafrika utan också internationellt.

En ny väpnad konflikt skulle få stora konsekvenser för hela regionen. Flera länder med intressen vid Röda havet, däribland Kina, USA och Gulfstaterna, följer utvecklingen noga. Även grannländerna Sudan och Djibouti riskerar att dras in i en ny flyktingvåg om striderna återupptas. FN och Afrikanska unionen har uppmanat båda sidor till återhållsamhet, men hittills har ingen konkret mekanism för att lösa krisen presenterats.

Eritreas vädjan till FN sätter nu press på det internationella samfundet att agera. Men även om säkerhetsrådet skulle ta upp frågan är det oklart vilken åtgärd som faktiskt kan få länderna att trappa ner. Erfarenheterna från Tigraykonflikten visar att internationella varningar sällan räcker när militära logiker får styra. För invånarna i Tigray, som redan har utsatts för krig, svält och tvångsförflyttningar, innebär de senaste veckornas utveckling ett nytt hot. Den sköra freden från 2022 riskerar att kollapsa innan den någonsin har hunnit läka.