En ny granskning av Sveriges biståndspengar till Somalia har nu väckt internationella frågor om hur svenska skattemedel används. Miljöpartiets EU-parlamentariker har vänt sig till EU-kommissionen för att få regeringens hantering av biståndet granskad, efter avslöjanden från både Dagens Nyheter och Sveriges Radio.
Enligt rapporterna har den svenska regeringen betalat ut pengar, delvis från biståndsbudgeten, till projekt med kopplingar till den somaliske premiärministern. Syftet ska ha varit att underlätta tvångsutvisningar av somaliska medborgare från Sverige tillbaka till Somalia.
Somalia rankas av Transparency International som ett av världens mest korruptionsdrabbade länder. Organisationen bedömer risken för korruption i landet som mycket stor. Trots detta har den svenska regeringen tillbakavisat anklagelserna om att pengarna skulle ha använts på något oegentligt sätt.
Miljöpartiets EU-parlamentariker, med tidigare biståndsminister Isabella Lövin i spetsen, har nu skickat ett formellt brev till EU-kommissionen där de ifrågasätter hur Sveriges agerande stämmer överens med EU:s krav på medlemsländerna att motverka korruption och hantera skattemedel ansvarsfullt.
”Det är extremt allvarligt när bistånd som ska gå till fattigdomsbekämpning och kvinnors rättigheter i stället tycks hamna hos premiärministerns vänner och släktingar. När varken myndigheter eller Justitiedepartementet, som betalar ut pengarna, kan redogöra för vare sig mottagare eller faktisk verksamhet är det svårt att se detta som något annat än ett försök att muta den somaliska regeringen”, säger Isabella Lövin i en skriftlig kommentar.
Granskningen från svenska medier har avslöjat vad som beskrivs som en ”hemlig uppgörelse” kring biståndet till Somalia. Enligt rapporterna har miljontals kronor betalats ut, men det råder oklarheter kring vilka de faktiska mottagarna är och vilken verksamhet pengarna finansierar.
Särskilt anmärkningsvärt är att varken berörda svenska myndigheter eller Justitiedepartementet, som ansvarat för utbetalningarna, uppges kunna redogöra för exakt vilka som tar emot pengarna eller vad de används till. Detta har väckt frågor om transparens i biståndshanteringen.
Miljöpartiet menar att det är nödvändigt att EU-kommissionen nu utreder frågan och bedömer om Sveriges regering lever upp till de regelverk och rättsstatsprinciper som EU-medlemsländerna är skyldiga att följa.
”Jag menar att regeringens agerande inte är förenligt med EU:s krav på korruptionsbekämpning och ansvarsfull hantering av skattepengar”, fortsätter Isabella Lövin i sitt uttalande.
Frågan berör flera viktiga aspekter av EU-samarbetet, inklusive gemensamma principer för biståndshantering, korruptionsbekämpning och migrationspolitik. Sverige har under senare år skärpt sin asyl- och migrationspolitik, och relationen med Somalia har blivit allt viktigare i arbetet med att möjliggöra återvändande för personer som fått avslag på sina asylansökningar.
Somalia, ett av världens fattigaste länder, har under decennier präglats av inbördeskrig, terrordåd och instabila regeringar. Landet är starkt beroende av internationellt bistånd, vilket gör frågan om hur biståndsmedel används särskilt känslig.
Än så länge har EU-kommissionen inte kommenterat brevet från de svenska EU-parlamentarikerna eller meddelat om man avser att inleda någon formell granskning av Sveriges agerande.
Flera artiklar i svenska medier har fördjupat granskningen av biståndet till Somalia, bland annat under rubrikerna ”Här är den hemliga uppgörelsen om Somaliapengarna” och ”Kostar miljoner – men ingen vet vilka tjänstemännen är”.
