Över 210 000 utlandssvenskar får nu möjlighet att delta i höstens val när Valmyndigheten i dag skickar ut röstkort till röstberättigade medborgare som bor utomlands. I ett land där valresultaten historiskt sett brukar bli jämna kan denna väljargrupp få en avgörande roll för maktfördelningen i riksdagen.

Med erfarenhet från tidigare val där marginaler på några tusen röster har kunnat påverka politiska majoriteter, har regeringen under året tagit initiativ för att öka valdeltagandet bland svenskar i utlandet. Valmyndigheten fick tidigare under året i uppdrag att intensifiera informationsinsatserna riktade mot denna specifika väljargrupp.

Annica Sundel, enhetschef på Valmyndigheten, berättar att myndigheten redan i våras inledde ett omfattande arbete för att nå ut till potentiella väljare. En viktig del i detta arbete var att kontakta svenskar som av olika anledningar försvunnit ur röstlängden.

”I våras skickade vi ut brev till ungefär 82 000 utlandssvenskar som fallit ur röstlängden för att uppmana dem att lägga till sig igen. Vi har även tagit fram en guide på val.se för svenskar i utlandet och en informationskampanj som riktar sig till utlandssvenskar som startar i slutet på juli”, förklarar Sundel.

Historiskt sett har valdeltagandet bland utlandssvenskar legat på en förhållandevis blygsam nivå. I genomsnitt brukar drygt 30 procent av de över 210 000 röstberättigade svenskarna utomlands faktiskt utnyttja sin rösträtt. Detta innebär att endast omkring 65 000 röster brukar komma in från utlandet, trots att antalet potentiella väljare är mer än tre gånger så stort.

För att göra det enklare för utlandssvenskar att rösta har flera praktiska förbättringar genomförts inför årets val. Digitala röstkort har införts som ett komplement till de traditionella fysiska korten, vilket underlättar för väljare som befinner sig långt från Sverige. Samtidigt har antalet röstmottagningsplatser utomlands utökats kraftigt till närmare 300 stycken, och många av dessa har dessutom fått utökade öppettider.

Svenskar som bor utomlands har i princip två alternativ för att utöva sin rösträtt. De kan antingen förtidsrösta på svenska ambassader och konsulat runt om i världen, eller välja att brevrösta. Brevröstningen är dock inte helt problemfri, och det är här många väljare gör misstag som i värsta fall leder till att deras röster inte kan räknas.

Enligt Valmyndigheten är det vanligaste problemet att väljare inte följer instruktionerna tillräckligt noggrant när de fyller i sina röstkort. Under förra valåret 2022 diskvalificerades hela 13 procent av brevrösterna på grund av olika formella fel. Bland de vanligaste misstagen märks avsaknad av underskrift från väljaren själv eller från de vittnen som krävs vid brevröstning.

”Vi ser även att det kan komma in röster för tidigt men också för sent så att de inte kommer fram till rösträkningen. Men det händer också att alla uppgifter inte är ifyllda”, påpekar Annica Sundel.

Timingen är avgörande när det gäller brevröstning från utlandet. Röstkortet med valsedel får enligt reglerna postas tidigast den 30 juli. Detta är ett viktigt datum att hålla reda på för de utlandssvenskar som planerar att rösta via brev, eftersom röster som skickas in för tidigt riskerar att inte godkännas. Samtidigt måste väljarna också se till att skicka in sina röster tillräckligt tidigt för att de ska hinna fram till Sverige och räknas med i det slutliga valresultatet.

Med den kommande informationskampanjen som startar i slutet av juli hoppas Valmyndigheten kunna nå ut till fler utlandssvenskar och inte minst hjälpa dem att undvika de vanligaste misstagen. Målet är att öka både valdeltagandet och andelen godkända röster från utlandet, vilket skulle kunna ge denna väljargrupp ett ännu större inflytande över Sveriges politiska framtid.