Nya regler: Kunskaperna som krävs för att bli svensk

Efter riksdagsbeslut: Detta krävs för att bli svensk medborgare från 2026

På onsdagen röstade riksdagen igenom propositionen ”Skärpta krav för svenskt medborgarskap”, ett förslag som framdrivits av Tidöpartierna. Dagen efter, under torsdagens regeringssammanträde, klubbades även förordningen som detaljerar hur de nya reglerna ska tillämpas i praktiken.

Förändringarna innebär omfattande skärpningar av kraven för att bli svensk medborgare. Den mest uppmärksammade nyheten är införandet av ett obligatoriskt medborgarskapsprov, som ska testa både språkkunskaper i svenska och förståelse för det svenska samhället.

”Det handlar om sådant man behöver för att fungera i det svenska samhället. Till exempel hur vår demokrati fungerar, vilka rättigheter och skyldigheter man har, hur arbetslivet ser ut och hur välfärdssystemet är uppbyggt”, förklarar gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm i ett skriftligt svar till Dagens Nyheter.

Regeringen har specificerat tio ämnesområden som ska ingå i provet, bland annat historiska händelser som format Sverige, den svenska välfärdsstaten, arbetsmarknad, klimat- och miljöfrågor samt Sveriges demokratiska statsskick. Även kunskaper om fri- och rättigheter, jämställdhet, religionsfrihet, mediernas roll i samhället och Sveriges geopolitiska förutsättningar ska testas.

På frågan om huruvida även många infödda svenskar skulle ha svårt att klara ett sådant prov, svarar Edholm: ”Det handlar inte om att man ska kunna allt i detalj. Men man ska kunna visa att man förstår hur samhället fungerar i stort.”

De nya reglerna planeras träda i kraft den 6 juni 2026. Göteborgs universitet har fått i uppdrag att utveckla samhällskunskapsdelen av provet, och de första proven beräknas kunna genomföras redan i augusti samma år.

För svenskprovet är tidplanen något mer komplicerad. Stockholms universitet, som ansvarar för utvecklingen av språkdelen, har begärt och fått förlängd tid. Ett provisoriskt prov kommer därför att användas under en övergångsperiod. Detta tillfälliga prov har tagits fram av den kommunala vuxenutbildningen i samarbete med provutföraren Swedex.

”Vi har justerat tidsplanen för provet i svenska därför att kvaliteten måste komma först. Samtidigt behöver det finnas fungerande sätt att visa sina kunskaper på under tiden. Därför finns det möjlighet att göra om provet om man får underkänt”, förklarar Lotta Edholm.

Den som klarar det tillfälliga provet får sitt godkännande, medan de som inte klarar testet får en ny chans när det slutgiltiga provet är färdigt, vilket beräknas ske om cirka ett år.

Universitets- och högskolerådet (UHR) kommer att ansvara för det praktiska genomförandet av proven, inklusive lokaler och eventuella anpassningar för personer med funktionsnedsättningar. Reglerna för anpassningar ska följa samma riktlinjer som gäller för högskoleprovet.

Utöver kravet på medborgarskapsprov innehåller den nya lagstiftningen flera andra skärpningar. Hemvisttiden, alltså hur länge man måste ha bott i Sverige för att kvalificera sig för medborgarskap, förlängs från fem till åtta år. Dessutom skärps kraven på ”skötsamt och hederligt levnadssätt” samt införs ett försörjningskrav.

För att uppfylla försörjningskravet måste den sökande ha en årsinkomst motsvarande minst tre inkomstbasbelopp, vilket i år innebär en månadsinkomst före skatt på cirka 20 850 kronor.

Det införs även nya regler för barn, som ska kunna förvärva svenskt medborgarskap självständigt efter att barnets vårdnadshavare har gjort en ansökan. Samtidigt begränsas möjligheterna att bli svensk medborgare genom anmälningsförfarandet, vilket tidigare varit en enklare process för vissa grupper.

Migrationsverket kommer att ansvara för att bedöma vilka som får göra medborgarskapsprovet, men myndigheterna har i nuläget ingen klar uppfattning om hur många som kommer att ansöka om att få genomföra proven.