Regeringen: Kriget i Iran kan slå hårt mot ekonomin

I spåren av kriget står det nu klart att Sverige står inför betydande ekonomiska utmaningar. Regeringen meddelade under torsdagens pressträff att konflikten får en ”påtaglig påverkan” på den svenska ekonomin och presenterade en strategi som följer tre huvudsakliga spår: att mildra effekterna, minska energianvändningen och öka energiutbudet.

Statsminister Ulf Kristersson (M) påpekade att regeringen redan vidtagit vissa åtgärder, bland annat genom att sänka bränsleskatten till den lägsta tillåtna nivån enligt EU-regler samt beslutat om ett elstöd till hushållen för att kompensera för den gångna vinterns höga energikostnader.

Enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M) förväntas de ekonomiska konsekvenserna bli långvariga. De minskade gaslagren i Europa tyder på att energipriserna kan förväntas stiga ytterligare under kommande vinter.

”Det är en påtaglig effekt på ekonomin, Europas ekonomi och den globala ekonomin. De fattiga länderna och de med hög statsskuld kommer att drabbas mest. I Europa är det Italien, Sverige är i motsatta riktningen, vi har en annan energimix,” förklarade Svantesson under pressträffen.

På frågan om hur höga energipriser kan påverka inflationen och särskilt matpriserna framöver, svarade finansministern: ”Det är uppenbart att om det här blir långvarigt så slår energipriset igenom även i livsmedelskedjan.”

Med ”långvarigt” menar Svantesson en period på åtta veckor eller mer. Kriget har nu pågått i just åtta veckor, och regeringen betonar att situationen riskerar att förvärras ju längre konflikten fortsätter.

För att motverka de stigande energipriserna och en potentiell energibrist meddelade regeringen att man inte utesluter några åtgärder, inklusive ransonering av bensin, även om detta är något man aktivt försöker undvika.

”Den går inte att utesluta men vi planerar inte just nu för någon ransonering,” sade Kristersson, samtidigt som han och finansministern underströk att detta är en åtgärd de verkligen hoppas kunna undvika.

En konkret åtgärd som nämndes för att uppmuntra energibesparing var ökat stöd till kollektivtrafiken. Kristersson försvarade bristen på fler specifika rekommendationer med att läget fortfarande är mycket oförutsägbart och svårbedömt.

I maj kommer regeringen att presentera en extra ekonomisk prognos för Sverige. Svantesson betonade att även om kriget skulle upphöra inom kort, kommer de ekonomiska effekterna att vara långvariga.

”Om det här blir utdraget så behöver vi minska användningen av energi,” förklarade finansministern.

För att få en bättre förståelse för störningarna i råvaruflödena planerar regeringen att rådgöra med flera stora aktörer, däribland rederiet Maersk, flygbolaget SAS och Lantbrukarnas riksförbund (LRF).

Svantesson pekade på att oljepriset har ökat med 40 procent sedan krigets början. Särskilt oroande är den drastiska minskningen av oljeleveranser genom Hormuzsundet, som sjunkit från över 20 miljoner fat dagligen till knappt 4 miljoner fat.

”Det är enorma mängder och kompenseras än så länge inte av så mycket annat. För varje dag som går så blir den här krisen värre,” varnade hon.

Situationen illustrerar hur globalt sammankopplade energi- och råvarumarknaderna är och hur konflikten påverkar hela den europeiska ekonomin. För Sveriges del kan de stigande energipriserna påverka såväl industriproduktion som hushållens ekonomi under de kommande månaderna.

Experter varnar redan för att ransonering av bränsle kan bli verklighet i Sverige inom kort om situationen inte förbättras, vilket tydligt visar allvaret i läget.