Regeringens egen klimatutredare nobbas av Tidöpartierna

En färsk utredning om Sveriges klimatstyrmedel har presenterats, och förslagen möter omedelbart motstånd från regeringspartierna. Utredningen föreslår högre reduktionsplikt och ökade drivmedelsskatter – båda åtgärder som står i direkt konflikt med den politik som Tidöregeringen har fört sedan tillträdet.

Styrmedelsutredningen har haft i uppdrag att ta fram förslag för hur Sverige ska uppfylla de klimatmål som EU har satt. För Sveriges del handlar utmaningen framför allt om att minska utsläppen från transportsektorn, som utgör en av de största källorna till växthusgaser i landet tillsammans med industrin.

Utredningens förslag fokuserar till stor del på metoder som redan har testats och använts tidigare, men som den nuvarande regeringen har valt att skala ner. Ett centralt förslag är en höjd reduktionsplikt, vilket innebär att en större andel biobränsle ska blandas in i bensin och diesel. Reduktionsplikten innebär siffersatta krav på att de fossila utsläppen ska minskas genom utblandning med biodrivmedel, ofta tillverkat av exempelvis skogsråvara som ingår i det naturliga kretsloppet.

Denna åtgärd leder dock till dyrare drivmedel, vilket är precis anledningen till att Tidöpartierna tidigare har sänkt kraven på detta område. Utredningen förespråkar nu nivåer på reduktionsplikten som ligger långt över dagens nivåer, vilket representerar en tydlig kursvändning från regeringens nuvarande linje.

Utredningen föreslår också höjda skatter på bensin och diesel, ännu en åtgärd som går rakt emot den politik som regeringen Kristersson har genomfört sedan den tillträdde. Tidöpartiernas reaktioner på förslagen är därför som väntat starkt avvisande.

Klimatminister Johan Britz från Liberalerna skriver att han ser fram emot att ta del av utredningen, men drar samtidigt tydliga gränser. Han understryker att Liberalerna inte stöder vare sig en höjd reduktionsplikt för vanliga bilar eller höjda drivmedelsskatter. I stället pekar han på elektrifiering som den rätta vägen framåt.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson är ännu mer kategorisk i sitt avvisande. Han betonar att fokus på höjda drivmedelsskatter och ökad reduktionsplikt är röda linjer för partiet, och påminner om att väljarna sa nej till sådana förslag i förra valet. Han slår fast att Sverigedemokraterna inte kommer att acceptera dessa åtgärder.

Finansminister Elisabeth Svantesson från Moderaterna påpekar att världen har förändrats sedan utredningen tillsattes. Kriget vid Persiska viken har kastat världen in i en allvarlig energikris, vilket påverkar förutsättningarna. Hon ser inte höjd reduktionsplikt som en framkomlig väg och betonar att hon inte kan se att man här och nu ska höja drivmedelspriserna för hårt arbetande människor, även om förslagen nu ska ut på remiss för att sedan bli en fråga för kommande regeringar.

Sverige har två viktiga mål som styr arbetet med att minska utsläppen från transporter. Det första är ett nationellt mål om att utsläppen ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010 års nivå. Det andra är ett EU-mål som omfattar transporter men också jordbruk, uppvärmning av bostäder och lokaler samt andra sektorer.

Att misslyckas med att nå EU-målet kan få dyra konsekvenser för Sverige. Det kan resultera i böter eller tvinga landet att köpa dyra utsläppsrätter som kompensation. Beräkningar som Dagens Nyheter har gjort visar att kostnaden kan variera mellan 4 och 42 miljarder kronor, beroende på tillgång och efterfrågan på utsläppsrätter.

Styrmedelsutredningen tillsattes specifikt för att hitta nya vägar mot Sveriges klimatmål för 2030, där utsläppen från transporter utgör den största utmaningen. Nya lösningar behövdes efter att Tidöregeringen hade dragit ner reduktionsplikten drastiskt och sänkt drivmedelsskatterna. Den naturliga följden av dessa beslut blev som väntat ökande utsläpp.

Innan denna utredning presenterades fanns redan ett förslag från nationalekonomen John Hassler om att införa en särskild svensk handel med utsläppsrätter för transportsektorn. Detta system skulle ersätta reduktionsplikten och sätta ett pris på utsläppen för att öka incitamenten för en övergång till elbilar.

Tidöpartierna kunde dock inte enas om Hasslers förslag. Sverigedemokraterna var särskilt negativa till att göra det dyrare att tanka bilen, medan Liberalerna inledningsvis såg positivt på en svensk utsläppshandel. Konflikten löstes genom att man tillsatte ännu en utredning – den som nu har presenterats. Enligt källor har det inom vissa kretsar i Tidöblocket också funnits intresse av att skjuta på besluten för att kunna återuppväcka striden om ”priset vid pump” inför valet 2026.

Ett viktigt perspektiv är att Sverige oavsett inhemsk politik kommer att påverkas av EU:s system för handel med utsläppsrätter i transportsektorn, kallat ETS 2, som införs 2028. Detta innebär att en extra kostnad kommer att läggas på bensin och diesel oavsett vilken regering som styr Sverige vid den tidpunkten.