Strömmer i Tunisien – vill komma åt svenskt gäng

I Tunisien pågår viktiga diskussioner om gränsöverskridande brottsbekämpning

Justitieminister Gunnar Strömmer har under tisdagen haft ingående samtal med Tunisiens inrikesminister Khaled Nouri i ett försök att stärka det polisiära samarbetet mellan länderna. Målet är att upprätta ett bilateralt avtal om brottsbekämpning, med fokus på att komma åt svenska gängkriminella som gömmer sig i landet.

”Vi har idag talat om grova våldsbrott, narkotikabrottslighet, penningtvätt och andra frågor som rör den kriminella ekonomin, där vi kan hitta strukturer för att göra varandra bättre”, säger Strömmer via telefon från Tunisiens huvudstad Tunis.

Sverige har redan tecknat liknande avtal med flera andra länder, däribland Turkiet, Förenade arabemiraten, Irak och Marocko. Enligt justitieministern finns det ett utbrett intresse från andra nationers sida att lokalisera, gripa och utlämna dessa kriminella individer.

”De beställer våld, rekryterar barn och organiserar storskaliga bedrägerier mot våra äldre. Samtidigt är det här personer som ofta begår brott och drar till sig risker för våldsdåd på de platser där de befinner sig”, förklarar Strömmer.

Tunisien har under senare år blivit en tillflyktsort för flera svenska gängkriminella som vill undkomma svensk rättvisa. Landets geografiska position med närhet till både Europa och övriga Afrika, kombinerat med tidigare begränsade samarbetsavtal med europeiska länder, har gjort det till ett attraktivt val för personer som försöker hålla sig undan från myndigheterna.

Biträdande rikspolischef Stefan Hector, som också deltar i delegationen, bekräftar att Tunisien är ett strategiskt viktigt land i kampen mot svenska kriminella nätverk. Han menar att de framsteg som nu görs är del av en bredare insats för att komma åt de mest tongivande kriminella nätverken med kopplingar till Sverige.

”Vi har reducerat två av tre tongivande kriminella nätverk. Det vi gör nu är att vi försöker reducera kapaciteten hos det tredje tongivande kriminella nätverket”, säger Hector.

Enligt polisens underrättelseuppgifter rör det sig om 10–20 personer från Sverige som för närvarande befinner sig i Tunisien, varav några redan är frihetsberövade. Särskilt intressant för de svenska myndigheterna är en eller två individer som bedöms ha exceptionellt stor påverkan på gängkriminaliteten i Sverige, trots att de opererar från utlandet.

”Vi ser kanske en eller två individer med en mycket stor påverkan, det är dem som vi främst är intresserade av”, tillägger Hector.

Varken justitieministern eller den biträdande rikspolischefen vill avslöja specifika namn eller vilka kriminella nätverk det handlar om, av utredningstekniska skäl. Dock har svenska medier tidigare rapporterat om ledande gestalter från bland annat Foxtrot-nätverket som flytt utomlands, varifrån de fortsatt styra sina kriminella verksamheter i Sverige.

Det nya samarbetet med Tunisien kommer i en tid då Sverige intensifierar sina internationella insatser mot gränsöverskridande brottslighet. De senaste årens eskalerande gängvåld har tvingat fram en mer proaktiv hållning när det gäller internationellt polissamarbete.

Expertbedömare menar att dessa bilaterala avtal är avgörande för att komma åt kriminella ledare som tidigare kunnat agera med relativ immunitet från utlandet. Samtidigt poängteras att dessa avtal måste följas upp med konkreta åtgärder och rättsliga processer för att verkligen få effekt på den organiserade brottsligheten.

För Tunisien, som under senare år tampats med både ekonomiska och politiska utmaningar, kan ett fördjupat samarbete med Sverige och andra europeiska länder innebära både ökad säkerhet och diplomatiskt stöd i en turbulent region.