Tidö fick igenom straffrabatterna – S lovar omtag vid valvinst

Det var en het debatt när riksdagen på torsdagen samlades till extra sammanträde för att ta ställning till Tidöpartiernas sista lagförslag under mandatperioden. Med sommarens sol på hjässorna klubbade ledamöterna igenom samtliga förslag, och den mest omdiskuterade frågan – de skärpta straffrabatterna – vann med 176 röster mot 171.

Ingen ledamot bröt partilinjen, och de politiska vildar som tidigare valts in för Sverigedemokraterna avstod från att rösta med oppositionen. Socialdemokraterna och Centerpartiet hade dessutom varsin ledamot frånvarande på grund av sjukdom och operation.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) var nöjd efter voteringen och kopplade beslutet till det stundande valet.

– Det finns en tydlig koppling mellan den 13 augusti och den 13 september. Det är avgörande att väljarna den 13 september backar upp det här beslutet. Då kommer detta bli verklighet, sade han på en pressträff.

Han räknar med att de nya, mer restriktiva straffrabatterna ska träda i kraft 2029 eller 2030. Reformen beräknas kosta mellan 45 och 50 miljarder kronor, men enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M) finns utrymme i statsbudgeten.

– Vi har utrymme, men glöm inte bort att brottsutvecklingen går ner nu. Det betyder att kostnaderna går ner. Vi har förslag på hur vi kan pressa ner kostnaderna i kriminalvården genom att till exempel fler får fotboja och genom fler utvisningar, sade hon.

Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho kontrade med att partiet, om det vinner valet, kommer att göra ett omtag.

– Vi måste byta regeringen om vi omgående ska slopa rabatten för sexualbrott. Det förslag vi röstat om i dag kommer inte att träda i kraft på flera, flera år, sade hon och hänvisade till Kriminalvårdens beräkningar.

Enligt Carvalho sätter juridiken stopp för regeringens ansats att bryta ut mängdrabatterna ur det stora lagpaket som riksdagen sade ja till. Vill man göra det måste nästa regering komma tillbaka med ett nytt lagförslag, menade hon.

Även frågan om anhöriginvandring avgjordes med siffrorna 176–171. Oppositionen hade hoppats att enskilda liberaler och kristdemokrater skulle följa sina partikongressers beslut i stället för regeringsuppgörelserna och rösta ned förslaget, men så blev det inte.

Utöver straffrabatterna fattade riksdagen flera andra beslut under det extra sammanträdet. Bland annat ska 14-åringar framöver kunna dömas till fängelse för allvarliga brott. Lagen gäller från den 10 september och fem år framåt. Den rabatt som unga haft i straffskalan minskar, vilket innebär att personer under 18 år ska kunna dömas till som mest 18 års fängelse.

Riksdagen sade även ja till att inrätta en ny myndighet, Sveriges utrikes underrättelsetjänst (Und), från den 1 januari 2027. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har beskrivit den som Sveriges svar på brittiska MI6.

Ett annat beslut rör friskolorna, som från den 1 juli 2027 omfattas av strängare regler. Bland annat begränsas möjligheten att ta ut vinster.

Osäkerheten inför torsdagens voteringar har varit påtaglig efter att det så kallade kvittningssystemet havererade i april. Systemet är en frivillig överenskommelse mellan partierna i riksdagen som innebär att frånvarande ledamöter inte ska påverka röstresultatet – om en ledamot är sjuk eller på resa avstår en ledamot från det motsatta blocket också från att rösta.

Efter att Sverigedemokraterna i en omröstning om medborgarskap kallat in två ledamöter, som egentligen inte skulle ha röstat, har överenskommelsen upphört att gälla. Det har skapat en ökad osäkerhet kring hur framtida voteringar ska falla ut.

Torsdagens extra sammanträde var det sista från Tidöpartierna under mandatperioden, och med besluten i hamn riktas nu blickarna mot valet den 13 september. Frågan är hur väljarna ställer sig till de beslut som nu klubbats.