Valrörelsen är över och partierna har inlett arbetet med att bilda regering. Men omdömet från väljarna är det sämsta på mycket länge. I en ny mätning från Dagens Nyheter och Ipsos svarar drygt fyra av tio väljare att valrörelsen var dålig, medan bara 13 procent tycker att den var bra. Det är det lägsta betyget sedan mätningarna startade 2006.
Nästan hälften av väljarna anser att valrörelsen var osaklig, medan endast en av tio upplevde den som saklig. Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, säger att resultatet är ett tydligt tecken på att väljarna uppfattar partierna som mer intresserade av att attackera varandra än att presentera sin egen politik.
Mätningen visar att två tredjedelar av väljarna tycker att partierna nästan bara eller till största delen ägnat sig åt kritik och angrepp på motståndarna. Bara en bråkdel anser att partierna mest har berättat om vad de själva vill genomföra.
Årets valrörelse har bland annat präglats av höga bränslepriser, ekonomisk oro och frågor om trygghet. Det är frågor där partierna har tydliga skiljelinjer, men där debatten ofta har övergått i angrepp snarare än sakpolitik. Källebring varnar för att utvecklingen kan skada förtroendet för det politiska systemet. Om väljarna uppfattar att politiken i första hand handlar om att svartmåla motståndare, blir det svårare att få människor att engagera sig partipolitiskt.
Källebring konstaterar att partierna själva bär en stor del av ansvaret för det dåliga betyget. Väljarna har reagerat på hur partierna behandlar varandra, inte bara på vad de säger i sakfrågor. När tonläget hårdnar och fokus flyttas från politik till person, tenderar förtroendet att sjunka.
Den svaga uppskattningen kommer i ett känsligt politiskt läge. Regeringsfrågan är inte löst och blocken står långt ifrån varandra i flera centrala frågor. Partierna ska nu förhandla med varandra samtidigt som de har fått ett tydligt lågt betyg för hur de skött valrörelsen.
Samtidigt finns en paradox i mätningen. Trots att väljarna är missnöjda med valrörelsen har valdeltagandet inte minskat. Tvärtom har det ökat. Hade man följt mönstret från andra missnöjesval kunde man ha förväntat sig ett lägre deltagande, säger Källebring. Sverige har dessutom ett högt valdeltagande i en internationell jämförelse, vilket gör att missnöjet med valrörelsen inte direkt avspeglar sig i valurnorna.
Missnöjet är inte jämnt fördelat mellan väljargrupperna. Miljöpartiets sympatisörer ger årets valrörelse lägst betyg, tätt följda av vänsterpartister och sverigedemokrater. Enligt Källebring kan det förklaras av att klimatfrågan fick liten plats i debatten. Miljöpartiet försökte lyfta frågan, men det enda som skapade någon större debatt var bränslepriserna.
Han pekar också på att sociala medier har blivit allt viktigare för partiernas kommunikation. Där är tonläget ofta högre än i traditionella kanaler. Dessutom är det en klassisk valstrategi att skrämma väljarna med vad som väntar om motståndarna vinner. Vallöften måste partierna ta ansvar för efter valdagen, medan angreppen på motståndarna inte på samma sätt följs upp.
Mätningen genomfördes av Ipsos under perioden 15–27 september. Totalt intervjuades 1 494 röstberättigade väljare. Av dessa svarade 913 via digitala enkäter och 581 via digitala intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel.
Att väljarnas betyg nu är det lägsta hittills sätter press på partierna i de fortsatta regeringsförhandlingarna. Med ett svagt förtroende för hur valrörelsen sköttes, och en politisk process som många uppfattar som osaklig, står partiledarna inför uppgiften att både bilda regering och återvinna förtroendet hos väljarna.
