Drönarpiloten i OS: ”Vill ge folk känslan att flyga”

Backhopparens nya roll – från OS-dröm till revolutionerande tv-bilder

Jonas Sloth Sandell gör en cirkeldans genom luften, högt över backen i Predazzo. Hans händer håller stadigt i kontrollen medan han följer varje backhoppare som kastar sig ut från bommen. Efter tio års satsning som aktiv backhoppare för både Norge och Sverige har han nu hittat ett annat sätt att flyga – som drönaroperatör under vinter-OS i Milano Cortina.

– Allt började 2016 med att jag var skadad och då började flyga efter de andra i laget i Trondheim. Sen dess har det blivit väldigt många år av träning, många repetitioner. Som resulterade i att jag fick åka till OS och flyga efter många av de som jag tidigare hoppade med, berättar 31-åringen.

Sandell representerade Sverige i VM i Falun 2015, men nådde aldrig de framgångar han drömt om. Istället blev hans djupa förståelse för backhoppningens teknik och dynamik en perfekt grund för hans nuvarande karriär.

OS-sändningar har genomgått en dramatisk teknisk utveckling sedan de första försöken vid Berlin-OS 1936, då endast tre kameror användes och bilderna kunde bara ses i speciella lokaler nära arenorna. Det dröjde till OS i London 1948 innan människor kunde följa spelen från sina vardagsrum, och först vid Rom-OS 1960 etablerades en internationell sändningsstandard.

Sedan dess har utvecklingen accelererat, med allt fler kameror och perspektiv. Kranar, helikoptrar och nu drönare har revolutionerat hur tävlingar presenteras för tv-publiken. Vinter-OS i Milano Cortina markerar ett teknologiskt genombrott med närgångna drönarbilder som blivit en integrerad del av sändningarna.

– Det är som en cirkeldans. Jag flyger upp längs sidan av backen och så väntar jag på backhopparen. När hopparen sitter på bommen lägger jag mig bakom och under flygturen följer jag så stadigt jag kan för att få det att se ut som ett hopp, och sedan flyger jag upp igen, förklarar Sandell.

Under spelen har han utfört hundratals vändor. De drönare som används är långt mer avancerade än de konsumentmodeller som finns i butiker.

– Alla delar, bland annat motorstorleken, är specialtillverkade för tv-produktion – för att vi ska kunna fånga de bästa bilderna. Det som gör att du ser hoppet på tv i samma sekund som vi flyger – överföringen till sändningsbussen – är den mest komplicerade delen, säger han.

– Så de är väldigt komplicerade, men samtidigt handlar det om en generell utveckling de senaste åren, att all teknik nu går att packa i de här små lätta farkosterna på ett sätt som förut inte var möjligt.

Sandell arbetar i ett team om tre personer. När han styr drönaren via sina specialglasögon, där han ser exakt vad drönaren ”ser”, står teknikern Jakob Holshagen bredvid honom. Holshagen byter batterier men fungerar också som Sandells säkerhetsögon med uppsikt över arenan. På en plattform ovanför dem står regissören Ansgar Tschimpke, som ser till att bilderna når sändningsbussen.

– När jag flyger efter hopparna, känslan är att det är väldigt likt som att göra ett hopp själv, och det vill jag att tv-tittarna också ska känna, säger Sandell.

Hans bakgrund som backhoppare ger honom en unik förmåga att förutse hopparnas rörelser. Men han måste ändå studera varje deltagare noggrant.

– Alla backhoppare har sitt eget sätt att hoppa på. Svenska Frida Westman får väldigt hög fart och flyger mer ifrån mig, jämfört med exempelvis en tyska som hoppar mer uppåt och bromsar mycket mer i luften.

Sandell och hans team är inhyrda av Olympic Broadcasting Services (OBS), OS eget sändningsbolag, specifikt för sin expertkunskap i drönarflygning runt backhoppning. Under årets vinterspel finns totalt 15 specialiserade FPV-drönare (first-person-view) som följer både utomhus- och vissa inomhussporter.

– Jag tycker att drönarna har gett ett nytt perspektiv, utövar-perspektivet, som tidigare varit svårt att visa. I alpint till exempel så kan du känna farten och att det är en riktigt tuff sport. Och vad gäller backhoppningen vill jag ge folk känslan hur det är att flyga, avslutar Sandell.

Denna tekniska utveckling markerar ytterligare ett steg i den olympiska sändningstraditionen, som sedan starten med OBS 2001 ständigt sökt nya sätt att förmedla idrottens dramatik till tv-tittare världen över. För Jonas Sloth Sandell har backhoppningskarriären tagit en oväntad vändning – istället för att tävla om medaljer skapar han nu bildepos som låter miljoner uppleva sporten från ett helt nytt perspektiv.