Facket säger ifrån – efter NHL-bossens uttalande: ”Attack mot spelarnas rättigheter”

I världens främsta ishockeyliga, NHL, är makten över spelarövergångar i grunden klubbarnas. Om två klubbar kommer överens om en bytesaffär har spelaren i fråga formellt sett inget att säga till om. Det finns dock ett betydelsefullt undantag: de spelare som lyckats förhandla in en så kallad no trade-klausul (NTC) eller no movement-klausul (NMC) i sitt kontrakt. Dessa klausuler ger spelaren ett veto och därmed kontroll över sin egen framtid.

– Innan du får en sådan klausul har du ingen makt alls, säger den välkände spelaragenten JP Barry och fortsätter:
– Du får bara en när du förhandlar från en position med ett visst förhandlingsövertag. Så de flesta spelarna har ingen.

Nu har dock ligans högst uppsatta chef, Gary Bettman, valt att öppna en diskussion om att förändra systemet. Han menar att klausulerna inte längre används på det sätt som ursprungligen var tänkt. I en intervju med Sportsnet i slutet av förra veckan förklarade Bettman att syftet från början var att skydda spelare som skrev på långa kontrakt, ofta till en lägre lön, för att säkra tryggheten i den stad de valt att bosätta sig i.

– No trade-klausulen infördes ursprungligen för följande situation: Du ska skriva på ett långtidskontrakt på en plats där du vill vara. Kanske går du med på en ”hemstadsrabatt” och då vill du försäkra dig om att du får vara kvar där du skrev på, sade Bettman.

Problemet, enligt Bettman, är att spelare med dessa klausuler nu aktivt kan be om att bli trejdade och därefter själva diktera villkoren genom att presentera en lista över accepterbara mottagarklubbar. Detta blev tydligt under sommaren när Brady Tkachuk flyttades från Ottawa till Florida. Trots att Tkachuk hade en no move-klausul gav han Ottawa en lista med fyra lag han kunde tänka sig att spela för, vilket i praktiken styrde trejden. Nu spelar han i samma lag som sin bror Matthew.

– Det var aldrig tanken från början. Jag tycker inte att ett sommaruppehåll skapar ett problem, men om det här blir ett problem så är det något vi måste diskutera med spelarfacket, sade Bettman till Sportsnet.

Spelarfacket, NHLPA, har dock avfärdat ligans signaler i princip omedelbart. Organisationen ser inget behov av diskussion och betraktar utspelet som ett hot mot spelarnas förhandlade rättigheter. Fackets vice vd Ron Hainsey uttryckte sitt missnöje i The Athletic.

– Det är en spelares rätt att förhandla om lön, lönestruktur, kontraktslängd och en NMC eller NTC med sin klubb, om spelaren har möjlighet att göra det och förhandlar i god tro, sade Hainsey.
– Att påbörja den här diskussionen om NTC och NMC ser vi som en attack mot spelarnas rättigheter, vilka har förhandlats fram i kollektivavtalet, och vi kommer att behandla det på det viset.

Den kanadensiske agenten JP Barry, som tillsammans med Pat Brisson leder hockeyavdelningen på CAA Sports, menar att Bettmans uttalande inte kommer ur ett vakuum. Barry, som representerar storheter som Sidney Crosby och Nathan MacKinnon, och vars byrå även har svenske Claes Elefalk samt stjärnor som Lucas Raymond i sitt stall, anser att ligan under en längre tid har begränsat agenternas handlingsutrymme i förhandlingar.

– När vi förhandlar om kontrakten behöver vi förmågan att vara kreativa ibland. Det är som en verktygslåda. De har tagit ut många verktyg ur lådan och lämnat oss med en hammare och spik ungefär, säger Barry.

Enligt Barry är det därför inte förvånande att känslorna svallar. Han påpekar också att klausulerna har ett reellt ekonomiskt värde för spelarna, något han liknar vid att spelarna faktiskt köper tryggheten. Han exemplifierar med sin klient Morgan Rielly i Toronto, som valde att skriva på för 7,5 miljoner dollar per år i stället för att förmodligen kunna få betydligt mer på den öppna marknaden, för att säkra rätten att stanna. Liknande resonemang förde han med bröderna Daniel och Henrik Sedin i Vancouver.

– Jag gillar att referera till det som att spelare köper klausulerna. Min klient Morgan Rielly i Toronto hade möjligheten att gå ut på marknaden och kanske skriva på för något i stil med 8,5–9 miljoner dollar per år. Man kan värdera det som att han betalade mellan femhundratusen och en miljon dollar om året för rätten att stanna kvar i Toronto, säger Barry.

Det nuvarande kollektivavtalet mellan NHL och NHLPA löper ut år 2030. Barry, som tidigare arbetat för spelarfacket, tycker att det är märkligt att Bettman öppnar debatten redan nu, med fyra år kvar till nästa förhandling. Han sammanfattar läget med en skarp formulering.

– Jag skulle säga att intrycket är att NHL tycker att de (klausulerna) var tänkta att fungera som sköldar, men att de snarare används som svärd.

Klausulerna infördes i kollektivavtalet 2005. Hur denna fråga utvecklas återstår att se. NHL-bossen själv signalerar att frågan inte är död.

– Det är något vi kommer att hålla ett öga på, säger Gary Bettman.