”Inte sant att polisen drar alla supportrar över en kam”

Polisens klassificering av supportergrupper väcker debatt inom svensk fotboll

En intensiv fotbollsvår pågår för fullt i allsvenskan med flera högriskmatcher under de kommande dagarna. I Stockholm möts Djurgården och Hammarby på söndagen, följt av AIK mot Malmö FF dagen därpå. Men det är i Göteborg som polisens nya arbetssätt har väckt störst uppmärksamhet inför söndagens derby mellan IFK Göteborg och Gais på Gamla Ullevi.

Polisens region Väst har nämligen valt en annan strategi än övriga sex polisregioner i landet. I mars publicerade de ett pressmeddelande där de förklarade att de nu klassificerar risksupportergrupperingar som kriminella nätverk. Klassificeringen bygger på EU:s kriterier för organiserad brottslighet och kopplas till ett regeringsuppdrag som ska förhindra att kriminella aktörer utnyttjar idrottsrörelsen som plattform för brottslig verksamhet.

Oscar Pettersson, Gais-supporter och ordförande för Svenska fotbollssupporterunionen (SFSU), ser positivt på polisens bredare nationella inriktning för 2026, som fokuserar på händelser mellan matcherna – exempelvis otillbörlig påverkan på klubbar, hot mot företrädare och penningtvätt. Däremot är han kritisk till klassificeringen av supportergrupper.

”Vi upplever att den här strategin används för brett och för oprecist i nuläget. Det tror vi tyvärr leder till att hela arbetssättet tappar en del legitimitet och effekt mot den organiserade brottsligheten,” säger Pettersson.

Han är särskilt kritisk till att ultrasgrupperna Ultras Göteborg och Supras Göteborg stämplas som kriminella nätverk, utöver den kända huliganfirman Wisemen.

”Vi har förstått det som att det inte ens från myndighetens sida finns någon uppfattning om att de här grupperna tillsammans engagerar sig i grov organiserad brottslighet. Det blir väldigt svepande att offentligt gå ut med en sådan här klassificering på två ultrasgrupper där det på sin höjd är några enstaka individer som dras med de problemen,” tillägger Pettersson.

Till skillnad från huliganer är våld inget självändamål för ultras, även om det kan förekomma. Ultrasgrupperna fokuserar främst på supporterresor, sånger, tifon och pyroteknik.

Jens T Andersson, ordförande för klubbarnas intresseförening Svensk elitfotboll (Sef), har uttryckt oro över polisens närvaro på läktarna i Göteborgsområdet när det inte tillämpas på samma sätt i övriga landet.

”Vi tror det är viktigt att likrikta den typen av arbete, så man som fotbollssupporter vet vad som gäller på läktarna oavsett var man är i Sverige,” sade han vid allsvenskans upptaktsträff och tillade: ”Dialogen med Noa har varit jättebra under höst och vinter inför den här säsongen. Vi har inte dialog på samma sätt med regionerna.”

Linda Hedmark, chef för operativa enheten på Polisens nationella operativa avdelning (Noa), framhåller att det inte är konstigt att regionerna anpassar sitt arbete efter problembilden i det egna området.

”Lägesbilden ser olika ut i polisregionerna. Det betyder att de behöver anpassa åtgärderna efter hur problematiken ser ut och vilka förutsättningar som finns inför de matcher som kommer,” förklarar Hedmark.

Hon försvarar även polisens närvaro på läktarna: ”Jag tycker att det ska vara helt naturligt att poliser kan vara en del av läktaren om behovet finns och om man gör den bedömningen och prioriteringen. Om inte annat för att kunna ha en väldigt god dialog med supportrarna.”

Fredrik Gårdare, tidigare chef för polisens specialiserade Aktionsgrupp idrott (2017-2022), är kritisk till hur grupperingar och individer ibland beskrivs. Han menar att personer som står för en positiv läktarkultur riskerar att sammanblandas med kriminella krafter.

”Det är slarv men också okunskap som gör att det här missas i kommunikationen, i allt från pressmeddelanden till uttalanden från enskilda polischefer. Det gör att inte hela bilden kommer med, och hela bilden måste vara med hela tiden. Annars ställer det till det för de goda krafterna som verkligen vill fotbollen väl,” säger Gårdare.

Han är tveksam till etiketten ”risksupportergrupperingar” och menar att det är ytterst viktigt att polisen förklarar sin analys i detalj för att undvika missförstånd.

Linda Hedmark bemöter kritiken om att oskyldiga supportrar dras över en kam: ”Det är den organiserade brottsligheten vi tittar på. Jag förstår att det kan framställas som att polisen drar alla supportrar över en kam – men det är inte sant. Är man fotbollssupporter, stöttar sitt lag och målar flaggor så har man ingenting att oroa sig för.”

Oscar Pettersson köper dock inte detta resonemang: ”Den här klassificeringen blev omedelbart problematisk för folk som ingår i de här grupperna, oavsett om de engagerar sig i någon kriminell verksamhet eller inte. Det tas upp på arbetsplatser, inom familjer och folk börjar undra.”

Trots debatten menar både supportrar och polis att den långsiktiga trenden inom svensk fotboll är positiv, med minskat våld och färre allvarliga incidenter under förra säsongen. Polisens långsiktiga mål är att fotbollsmatcher inte ska kräva mer resurser än andra idrotts- och kulturevenemang.

”Jag hoppas att vi redan nästa år kan dra ner på det och att vi kommer ha ytterligare ett förbättrat ordningsläge efter den här säsongen med fortsatt dialog och samverkan,” avslutar Linda Hedmark.