Intresset för löpning fortsätter att växa i Sverige. Efter att både Stockholm Marathon och Göteborgsvarvet blivit fullbokade står nu Lidingöloppet inför ett historiskt deltagarantal. För första gången någonsin tvingas arrangören införa ett deltagartak inför höstens lopp.
Just nu är 15 700 personer anmälda till Lidingöloppet, och maxtaket ligger på 18 000 löpare. Enligt generalsekreterare Krister Svensson är beslutet en konsekvens av det hårda trycket från löpare som vill vara med.
– Det är en kraftig ökning och trycket är så pass hårt att vi känner att det allra viktigaste för oss är att säkerställa kvalitén för våra löpare. Därför känner vi att det är en bra sak att införa ett deltagartak, säger han.
Anmälningarna till loppet ligger 33 procent högre jämfört med samma tidpunkt förra året och går mot rekordnivå. Löparboomen märks över hela landet. Stockholm Marathon och Göteborgsvarvet, två av Sveriges största arrangemang, har redan fyllt sina startplatser inför säsongen. Även mindre lopp runt om i landet har rapporterat om ökat intresse de senaste åren.
– Det är jätteroligt. Det är otroligt bra för återväxten att yngre kommer in i löpningen. Och det ställer lite andra krav, så vi behöver se över vilka målgrupper som springer och hur vi tar emot dem så de också kommer tillbaka och springer, säger Krister Svensson.
Ökningen syns i alla åldersgrupper, men är särskilt tydlig bland unga vuxna mellan 18 och 30 år. Där märks den största förändringen framför allt bland yngre kvinnor. Svensson ser flera förklaringar till utvecklingen.
– Det finns många olika orsaker. Det övergripande är att löpning blivit väldigt uppskattat, populärt och lättillgängligt. Det är enkelt, man kan springa i grupp men också springa själv. Man springer, har sin egen utmaning och springer för sig själv. Det är inte jätteviktigt med själva tävlingen, utan det är mer upplevelsen som folk söker.
Den utvecklingen speglar en bredare trend inom motionsidrotten. Allt fler deltagare söker sig till lopp för upplevelsens skull – gemenskapen, naturen och den personliga utmaningen – snarare än för att jaga tider eller medaljer. Det märks inte minst i sociala medier, där löpning blivit en av de mest framträdande träningsformerna.
Med deltagartaket finns en risk att alla som vill inte får plats i årets upplaga. Men Svensson menar att den som planerar att springa 30 kilometer bör ha anmält sig redan.
– Ska man springa så långt är det bra om man är förberedd, och då ska man faktiskt anmäla sig i god tid så man har det som ett mål. Vi håller på med det här för själva tävlingshelgen, men också för att folk ska vara i rörelse och må bättre året runt, att ha ett mål att träna för.
Han betonar att deltagartaket bara gäller huvudklassen på 30 kilometer. De kortare distanserna – 15 kilometer, 10 kilometer och 5 kilometer – har fortfarande platser kvar och är inte fullsatta.
Lidingöloppet arrangeras årligen i slutet av september på Lidingö utanför Stockholm och är världens största terränglopp. Sedan starten 1965 har loppet vuxit till en institution inom svensk motionsidrott. Det ingår också i En Svensk Klassiker tillsammans med Vasaloppet, Vätternrundan och Vansbrosimningen – en kombination som lockar både elitlöpare och motionärer.
Att intresset för långlopp växer just nu kan delvis kopplas till pandemin, då många upptäckte löpningens fördelar som utomhusaktivitet. Men det handlar också om att arrangemangen blivit mer tillgängliga och inkluderande, med fler distanser och anpassningar för olika målgrupper. Lidingöloppet har under flera år arbetat med att bredda verksamheten för att locka nya generationer av löpare.
För Lidingöloppets del återstår det nu att se hur snabbt de sista platserna fylls. Med den rådande löparboomen lär taket nås inom kort – och frågan är om inte även kommande upplagor får införa liknande begränsningar för att säkra både kvalitet och upplevelse för deltagarna.
