Iran troligen inte med i fotbolls-VM efter attackerna mot regimen

För ett par månader sedan uttryckte det iranska fotbollsförbundet missnöje med att deras herrlandslags avslutande gruppspelsmatch mot Egypten under sommarens fotbolls-VM skulle presenteras som en ”pridematch” i Seattle. Med tanke på den senaste tidens utveckling lär Iran nu ha betydligt större bekymmer än en sådan fråga – deras deltagande i hela mästerskapet är nu högst osäkert.

Efter attackerna som ledde till ayatolla Ali Khameneis död bedömer Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, att Irans deltagande i VM är mycket osannolikt.

”Det är min bedömning i dagsläget. Ingenting är ju säkert – men sannolikheten för att Iran kommer att spela fotbolls-VM är idag betydligt mindre än att man spelar”, säger Bjereld, som forskat kring fotboll, politik och demokratifrågor inom idrotten.

Bjereld ser tre möjliga scenarier: Iran drar sig ur VM självmant, USA vägrar släppa in det iranska landslaget på amerikansk mark av säkerhetsskäl, eller att FIFA stoppar Iran från att delta. Han anser det första alternativet som mest sannolikt.

”Det skulle kanske uppfattas som mer förödmjukande att inte släppas in än att själva säga att ’vi drar oss ur’. Då äger man frågan mer själva”, förklarar han.

Pezhman Pars, som är född i Iran men uppvuxen i Sverige och följer iransk fotboll nära, har en annan uppfattning. Han tror fortfarande på iransk medverkan i VM, men påpekar att stödet för landslaget inom Iran har minskat drastiskt.

”Landslaget är inte speciellt omtyckt längre. Som kollektiv har de i princip varit tysta och frånvarande”, säger Pars.

Under VM i Qatar för tre år sedan vägrade spelarna initialt att sjunga nationalsången för att visa solidaritet med regimkritiska protester i hemlandet. När det iranska revolutionsgardet (IRGC) hotade spelarnas familjer upphörde dock alla tecken på protest. Sedan dess har många iranier uppfattat landslagets tystnad som brist på civilkurage, särskilt under den senaste tidens protestvåg.

”Vad jag har sett har ingen av landslagsspelarna gått ut i sociala medier och skrivit någonting till stöd för folket”, säger Pars.

Spelarna befinner sig i en svår situation. Att uttala sig kritiskt mot regimen kan fortfarande innebära stora risker för både dem och deras familjer. Samtidigt riskerar de att ses som regimens medlöpare genom att förbli tysta.

”I slutändan är de bara fotbollsspelare, men de avkrävs väldigt mycket. De kan nå ut på ett annat sätt”, tillägger Pars.

Mehdi Taj, ordförande för det iranska fotbollsförbundet, har nyligen uttalat i statliga medier att Iran ”efter denna attack inte längre kan se fram emot VM på ett hoppfullt sätt”. Fotbollsförbundet betraktas fortfarande som en regimtrogen institution i landet.

Om ”Team Melli”, som landslaget kallas, ställer in sitt deltagande tror Pars att reaktionen bland många iranier kommer att vara likgiltig.

”Jag tror inte att folk bryr sig så mycket längre. Landslaget har inte samma ’impact’ som de en gång har haft. De har nog förlorat den genomslagskraften”, säger han.

Trots att inreseförbudet till USA, där Irans gruppspelsmatcher ska spelas, hindrar iranier från att resa till VM, bor uppemot en miljon iranier redan i landet. Dessa skulle teoretiskt kunna följa landslaget på plats, men Pars tror inte att spelarna kan räkna med särskilt mycket stöd.

”Troligtvis kommer de att buas ut av iranierna. Det är nog många iranier som vill att de ska förlora, om jag ska vara ärlig. Så länge de ses som en förlängning av regimen så är de inte accepterade.”

Med drygt tre månader kvar till VM bedömer både Pars och Bjereld det som osannolikt att regimen hinner falla och att fotbollsförbundets representanter byts ut, vilket skulle kunna ge landslaget möjlighet att uttrycka sig fritt under mästerskapet.

”Får vi en så positiv utveckling så är det mer eller mindre självklart att Iran kommer att delta. Då blir det en klang och jubel-föreställning både för Iran som land, det nya ledarskapet i Iran, och även för USA. Men att vi skulle få se en sådan omkastning i Iran på så kort tid framstår i dagsläget som ytterst osannolikt”, sammanfattar Bjereld.