Regeringen har beslutat att skrota de hårdaste förslagen om straffskärpningar och nya kriminaliseringar som skulle rikta sig mot våldsamheter och ordningsstörningar på svenska fotbollsarenor. Detta framkommer enligt uppgifter från flera källor till Dagens Nyheter.

Frågan om ordningsproblem vid fotbollsmatcher hamnade åter i strålkastarljuset efter de allvarliga incidenterna förra helgen när IFK Göteborg mötte Örgryte. Supportrar startade en eldsvåda på läktaren, vilket ledde till att matchen tvingades avbrytas och fick spelas klart först dagen därpå. Händelsen återupptog debatten om hur svensk fotboll ska hantera våldsamheter och ordningsstörningar.

Tidöpartierna hade efter förra valet presenterat en offensiv mot brottslighet där hårdare tag mot våldsverkare vid idrottsevenemang utgjorde en central del. På regeringens uppdrag fick den särskilde utredaren Anders Hübinette i uppgift att ta fram förslag på åtgärder. I april 2024 presenterades utredningen, som innehöll flera långtgående förslag om både straffskärpningar och nya kriminaliseringar.

Bland de mest kontroversiella förslagen fanns en särskild straffskala för de grövsta pyroteknikbrotten med fängelse mellan sex månader och två år. Utredningen föreslog även kriminalisering av försök och förberedelse till brott mot pyroteknikförbudet samt förberedelse till brott mot maskeringsförbudet. Vidare skulle i princip alla typer av brott som begås vid ett arrangemang kunna leda till tillträdesförbud, redan vid ett enstaka brott.

När utredningen presenterades för ett år sedan talade justitieminister Gunnar Strömmer om en ”gyllene möjlighet att flytta fram positionerna”. Men av flera skäl har regeringen nu ändrat inriktning och gjort en helt annan bedömning av situationen.

Trots återkommande incidenter som den senaste i Göteborg visar statistiken att den långsiktiga trenden på läktarna faktiskt har varit positiv. Detta har fått fler aktörer att ifrågasätta om allmänt hårdare tag verkligen är rätt väg att gå för att lösa problemen.

Utredningens förslag mötte också omfattande kritik från juridiskt håll. Svea hovrätt, som gav tung juristkritik, ansåg att de föreslagna straffskärpningarna var oproportionerliga. Hovrätten pekade också på att förslagen om nya kriminaliseringar riskerade att leda till att likartade brott skulle värderas olika beroende på om de begicks på en läktare eller någon annanstans i samhället.

Organisationer inom svensk fotboll varnade för att förslagen skulle skapa split mellan supportrar, klubbar och polis. Istället för att främja dialog och samarbete mellan parterna befarade man att förslagen skulle motverka detta.

Nu har regeringen alltså beslutat att de hårdaste förslagen om straff och kriminalisering läggs på is helt. Inga nya lagar av detta slag kommer att träda i kraft före höstens val. Däremot arbetar regeringen vidare med ett förslag som ska göra kameraövervakningen på arenorna mer effektiv.

Idrottsminister Jakob Forssmed vill riva lagliga hinder för att dela kamerafilmer och andra personuppgifter mellan arenaägare, klubbar och polisen. ”Det är viktigt att man kan utbyta information på ett tillräckligt bra sätt så att man kan identifiera och stänga av de här personerna som begår brott”, säger Jakob Forssmed.

Förslaget är en del av den så kallade exkluderingsstrategin, vars grundtanke är att åtgärder ska riktas mot enskilda gärningsmän istället för att supportrar bestraffas kollektivt. Detta kan till exempel annars ske genom att begränsa antalet tillgängliga platser vid matcher.

Riksdagsledamoten Jesper Skalberg Karlsson från Moderaterna, som arbetar med frågan, ser positivt på att regeringen har valt bort de hårdaste lagförslagen. Han betonar vikten av att bevara ”den levande och kreativa läktarkulturen”. Han menar att kameraövervakning är accepterat i offentliga miljöer, men att det som behövs nu är en mer enhetlig tillämpning av befintliga strategier och lagar samt bättre dialog mellan supportergrupper och polis.

Idrottsminister Jakob Forssmed bedömer dock att nya lagar om kameraövervakning inte hinner behandlas i riksdagen före valet. Men förslaget har stöd även från oppositionen. Socialdemokraternas riksdagsledamot Lars Isacsson, som också är engagerad i frågan, uppger att även hans parti vill förverkliga förslaget om förbättrad kameraövervakning.

Lars Isacsson föreslår att man tillsätter en nationell samordnare som kan samla alla aktörer vid samma bord – supporterunionen, klubbarna och polisen – för att ta fram en långsiktig strategi med forskningsbaserade metoder. Han betonar vikten av att bygga tillit mellan parterna, samtidigt som man liksom Jesper Skalberg Karlsson vill värna den internationellt uppmärksammade svenska läktarkulturen.