Det norska skidskyttelaget fortsätter att prestera på toppnivå trots den tragiska förlusten av Sivert Guttorm Bakken, som hittades död på ett hotellrum i Italien dagen före julafton. I återstarten av världscupen har det norska laget visat exceptionell sammanhållning och dedikation.
I Oberhof förra veckan vann herrarna stafetten medan damerna tog en andraplats. Johannes Dale-Skjevdal och Martin Uldal presterade även starkt individuellt med pallplatser. Framgångarna fortsatte i Ruhpolding denna vecka där damlaget segrade i stafetten på onsdagen, följt av en andraplats för herrarna på torsdagen – efter Frankrike men före Tyskland och Sverige.
Det mest anmärkningsvärda är att flera av de norska åkarna deltog i stafetten bara två dagar efter att ha varit på Bakkens begravning i Lillehammer.
– Det har varit vår svåraste period i hela livet. Det har varit extremt, extrem sorg, berättar slutsträckans Vetle Sjåstad Christiansen för DN under tävlingarna i Tyskland.
– Det har kostat väldigt mycket krafter. Men att vi nu får vara här och njuta av att tävla, inför tusentals fans… Jag tror vi sätter mer pris på det än någon gång tidigare, fortsätter han.
Den 33-årige norrmannen reflekterar över hur idrotten nu fått en annan dimension för laget. Resultaten känns mindre viktiga, medan sammanhållningen och gemenskapen har stärkts ytterligare.
– Idrotten i form av resultat känns mycket mindre viktig, men idrotten i form av sammanhållning, tillhörighet och att ha något gemensamt att jobba mot… den känns viktigare än någonsin, förklarar Christiansen.
Det norska laget har alltid haft starka band sinsemellan, men den gemensamma sorgen har svetsat dem ännu närmare varandra.
– Vi har varit tätt knutna till varandra även förut, men vi känner att det här kommer att göra något med oss, säger Christiansen. – Det blir svårt att komma tillbaka till där man var tidigare, till något helt normalt, men kanske kan man komma tillbaka till något ännu bättre, bli ännu mer sammansvetsade och unna varandra segrar ännu mer.
Torsdagens stafett i Ruhpolding var den sista i världscupen före OS i Italien i februari, vilket gör resultaten extra betydelsefulla i uttagningssammanhang. För Sveriges del slutade stafetten med en fjärdeplats – lagets första pallmiss i vinter.
Sebastian Samuelsson, som tog över ledningen efter en imponerande insats av Martin Ponsiluoma på den tredje sträckan, behövde använda tre extraskott och kunde inte hålla undan för konkurrenterna.
– Jag är besviken på min insats, kommenterade Samuelsson efter loppet.
Ett ljus i det svenska laget var Viktor Brandts stabila prestation på startsträckan, där han endast behövde använda ett extraskott.
– Det går inte att komma undan att det handlar om OS-uttagningar, så med tanke på det är jag supernöjd, säger Brandt, som därmed stärkt sina chanser att få representera Sverige i vinter-OS.
Världscupen i Ruhpolding fortsätter nu med sprint för damerna på fredag, följt av herrarnas sprint på lördag. Tävlingarna avslutas på söndag med jaktstart för både damer och herrar.
För det norska laget fortsätter säsongen som en balansgång mellan prestationer på högsta nivå och sorgearbetet efter förlusten av lagkamraten. De senaste veckornas resultat visar dock att sammanhållningen och den gemensamma styrkan hjälper dem att hedra Bakkens minne på bästa sätt – genom att fortsätta tävla med hela hjärtat.














18 kommentarer
Det är verkligen en stark prestation av damlaget i Ruhpolding. De har visat att de kan slå de bästa i världen.
Ja, det var en fantastisk stafett. Alla i laget lämnade verkligen allt på snötäcket.
Det är tragiskt vad som hände med Sivert Guttorm Bakken, men det är fascinerande hur laget lyckas använda smärtan som drivkraft.
Ja, man kan verkligen känna deras smärta, men också deras vilja att fortsätta kämpa för laget.
Från sorg till seger – en fantastisk historia. Det visar hur starka människor kan vara när de står tillsammans.
Det är en berättelse om överlevnad och prestanda under extremo tryck.
Det norska laget har visat att de kan vinna på olika banor och i olika förhållanden. En imponerande yttring just nu.
Man kan verkligen inte ifrågasätta deras mentala styrka efter denna försening.
Vetle Sjåstad Christiansens kommentar om att de sätter mer pris på tävlingarna är väldigt berörande. Uppskattar verkligen dessa athleter just nu.
Det är viktigt att komma ihåg alla ansträngningar de gör både på och utanför tävlingarna.
Det är imponerande att det norska laget kan prestera så bra så snabbt efter en så svår händelse. Visar hur starkt laget är tillsammans.
Man undrar hur länge de kan bibehålla denna prestationsnivå under sådana omständigheter.
Ja, det är verkligen beundransvärt. En sådan sammanhållning är inte alltid vanlig inom lagidrotten.
Det är gott att se att de kan höja varandra efter en så tragisk händelse. Hoppas att de fortsätter denna resa tillsammans.
Norge ser ut att dominera världscupen just nu. Hur länge tror ni att det kan fortsätta på det här sättet?
Det beror på hur snabbt motståndarna anpassar sig, men just nu verkar det norska laget svårknäckt.
Det är intressant att höra hur tävlingarna ger dem en kort stunds avkoppelning från sorgen.
Så länge de vill fortsätta tävla och bry sig om resultatet, är det ett sätt att hedra sin lagkompis.