Regeringens samordnare: ”Varför är det lugnare på hockeyläktaren?”

Förre generaldirektören för Kriminalvården, Martin Holmgren, har fått i uppdrag av regeringen att samordna arbetet mot brottslighet och allvarliga ordningsstörningar inom idrotten. Uppdraget innebär att han ska fungera som en länk mellan idrottsrörelsen, polisen och myndigheterna i kampen mot den organiserade brottslighet som alltmer sökt sig till svensk idrott – både på elit- och breddnivå.

Holmgren har en lång bakgrund inom rättsväsendet, bland annat som chefsrådman i Stockholms tingsrätt, lagman i Nacka tingsrätt och generaldirektör för Domstolsverket. Fram till tidigare i år ledde han Kriminalvården. Men det är inte bara den juridiska och myndighetsmässiga erfarenheten som gör honom lämpad för uppdraget. Han har även ett förflutet inom idrottens rättsliga instanser, däribland som vice ordförande i Riksidrottsnämnden, ordförande i Svenska fotbollförbundets överklagandenämnd och ordförande i Svenska ishockeyförbundets disciplinnämnd.

Som ung spelade han fotboll i olika klubbar norr om Stockholm fram till 20-årsåldern, även om ishockeyn alltid legat honom varmast om hjärtat. Den dubbla bakgrunden – både som jurist och med erfarenhet från idrottens interna regelverk – ger honom en unik plattform att navigera i de frågor som regeringen vill att han ska driva.

Pyroteknikfrågan i fokus

I direktiven från regeringen ingår bland annat att Holmgren ska undersöka i vilken utsträckning pyroteknik kan tillåtas inom ramen för gällande lagstiftning. Frågan om bengaler och annan pyroteknik på läktarna har länge varit en het potatis inom svensk fotboll. Supportrar har drivit krav på att tillåta pyroteknik under kontrollerade former, medan polis och arrangörer ofta ställt sig avvisande.

Holmgren säger att han i nuläget inte har någon färdig uppfattning i frågan, men han har noterat att det i den politiska debatten öppnats för en norsk modell där bengaler tillåts i ordnade former.

– Jag uppfattar det som att det finns en viss positiv ansats till användning av pyroteknik hos regeringen, säger han.

Samtidigt ska han verka för att minska konfliktnivån vid fotbollsmatcher, där ordningsstörningar under decennier varit ett återkommande problem. Han funderar också över varför ishockeymatcherna i dag upplevs som betydligt lugnare än fotbollsmatcherna, trots att läktarvåldet tidigare var påtagligt även där.

– Jag minns en tid när det vid Stockholmsderbyna var otroligt stökigt, slagsmål i Globen och ridande polis. I dag är det på ett annat sätt och man bör fråga sig om det är något vi kan lära oss av det, säger Holmgren.

Kriminell infiltration kartläggs

Bakgrunden till regeringens satsning är en växande oro över att kriminella nätverk etablerat sig inom idrottsrörelsen. Förra året beviljade regeringen Riksidrottsförbundet (RF) tio miljoner kronor för att stärka idrottens motståndskraft mot brottslighet. Inom ramen för det uppdraget har stiftelsen Tryggare Sverige genomfört en kartläggning som visat att kriminell infiltration förekommer både inom elit- och breddidrott – och att problemen inte bara finns inom fotbollen eller i utsatta områden.

Kartläggningen pekar bland annat på oseriös agentverksamhet, rekrytering av unga till kriminella gäng i idrottsmiljö och infiltration i föreningar. Den bilden bekräftas av den utveckling som setts i flera europeiska länder, där idrotten blivit en arena för både penningtvätt och rekrytering av unga i riskzonen.

Holmgren ser kommersialiseringen av idrotten, med de stora summor som exempelvis cirkulerar i samband med spelarövergångar, som en central faktor till att kriminella aktörer sökt sig till miljön. Han betonar dock att han vill skaffa sig en egen bild av problemen innan han föreslår specifika åtgärder.

Ska bygga tillit mellan parterna

Hans uppdrag sträcker sig till den 30 november 2027 och han börjar arbetet den 1 oktober. Holmgren beskriver sin roll som att hitta samarbetsytor och bygga förtroende mellan de aktörer som i dag upplevs som låsta i sina positioner – däribland polisen, fotbollsklubbarna, supportrarna och de idrottsrättsliga instanserna.

– Min grundinställning är att kunskapen finns i dag bland dem som är engagerade i de här frågorna. Min roll blir inte att uppfinna ett nytt hjul, utan ta fram det bästa i det som redan finns, säger han.

Det återstår att se hur Holmgren kommer att angripa de komplexa frågor som väntar, men kombinationen av juridisk tyngd och gedigen idrottserfarenhet gör honom till en aktör som både myndigheter och idrottsrörelsen sannolikt kommer att lyssna på.