Regeringens uppdrag till polisen: Kartlägg kriminella inom idrotten

Regeringen skärper insatsen mot organiserad brottslighet inom idrotten

Matchfixning, sprängdåd, skjutningar och kriminella nätverk som infiltrerar idrottsföreningar. Den organiserade brottsligheten har på senare år fått ett allt starkare fäste inom svensk idrott, särskilt fotbollen. Nu tar regeringen ett krafttag mot utvecklingen genom att ge polisen i uppdrag att kartlägga problemet.

I nästa års regleringsbrev kommer polismyndigheten få i uppdrag att redovisa en omfattande lägesbild och sitt arbete mot den organiserade brottslighetens påverkan på idrotten, med särskilt fokus på fotbollen. Samtidigt uppmanar regeringen till ett intensifierat samarbete mellan polisen och idrottsrörelsen för att bekämpa problemet.

– Det här är ett stort och mycket allvarligt problem, dels för att det är en arena där kriminalitet försöker äta sig in, dels för att det hotar sportens integritet och trovärdighet, säger idrottsminister Jakob Forssmed.

Uppdraget är en del av flera åtgärder som regeringen vidtagit för att bekämpa kriminalitet inom idrotten. Förra året undertecknade Sverige den så kallade Macolinkonventionen mot matchfixning, och tidigare i år anslogs tio miljoner kronor till Riksidrottsförbundet specifikt för att stärka arbetet mot organiserad brottslighet.

Situationen i utsatta områden är särskilt oroande, där kriminella nätverk lockar unga idrottare med löften om framgång och gemenskap. Forssmed beskriver hur processen ofta ser ut:

– Unga människor erbjuds bli en del av en gemenskap och så nyttjar man det för kriminella ändamål. Ibland vänder dessa människor spelaren mot idrottsrörelsen och mer eller mindre indoktrinerar fotbollsspelaren till att tänka att klubben inte vill ditt bästa, det är jag och mitt nätverk som gör det.

Ministern förklarar vidare hur kriminella nätverk arbetar systematiskt genom att erbjuda mindre förmåner till unga spelare för att knyta dem till sig tidigt. Senare kan de använda etablerade agenter för transaktioner, vilket gör att legitima aktörer omedvetet blir redskap för kriminell verksamhet.

Ett annat växande problem som regeringen vill belysa är hur idrottsföreningar utnyttjas för ekonomisk brottslighet. Göteborg stad och Skatteverket har nyligen avslöjat flera fall där föreningar använts för bidragsfusk och penningtvätt. I andra fall har kriminella använt våld eller hot för att påverka klubbledningar.

– Det här är en risk i den annars så fantastiska svenska föreningsdemokratin som är bärande i idrottsrörelsen, att personer infiltrerar och försöker tillskansa sig maktpositioner i svenska klubbar, säger Forssmed och hänvisar till händelserna kring IFK Göteborg och tidigare klubbdirektören Håkan Mild som ett exempel.

Redan för tio år sedan varnade Fredrik Gårdare, då poliskommissarie som ledde polisens aktionsgrupp mot kriminalitet inom idrotten, för utvecklingen med matchfixning, olovlig agentverksamhet och otillåten påverkan. På frågan om varningarna inte tagits på allvar svarar Forssmed:

– Fredrik Gårdare och andra har varit viktiga för att peka på den här problematiken. Vi har tidigare anslagit pengar i budgeten för första gången till idrotten för att motverka kriminella aktörer och vi har även gett mer medel till Spelinspektionen, men det är uppenbart att vi behöver göra mer.

När det gäller frågan om varför just idrotten har blivit ett mål för organiserad brottslighet, pekar ministern på de ekonomiska drivkrafterna:

– En bärande förklaring är att det finns stora pengar, inte minst kring vadslagning och spelarövergångar. Här finns förslagna människor som nyttjar unga personers hopp om framgång och en bra karriär.

Polisens lägesbild och redovisning av arbetet med dessa frågor ska presenteras under 2026, vilket ger myndigheten tid att genomföra en grundlig utredning av problemets omfattning och karaktär. Initiativet ses som ett viktigt steg i arbetet med att säkra idrottens integritet och skydda den från kriminellt inflytande.