Dopningsskandal skakar skidskyttet inför OS i Antholz

Det har varit en turbulent vinter i skidskyttets värld. Bara fyra dagar före OS-invigningen i Antholz kom det första bekräftade dopningsfallet, när italienska Rebecca Passler testades positivt för den förbjudna substansen letrozol. Den italienska skidskytten, som haft en elfteplats som bäst i världscupen denna säsong, stängs nu av från hemma-OS.

Detta är bara det senaste kapitlet i skidskyttets komplicerade relation till dopning. Under premiärveckan i Östersund tidigare i säsongen fick fyra svenska före detta landslagsåkare ta emot en 15 år gammal VM-medalj. I januari följdes detta av ännu en retroaktiv prisutdelning i Ruhpolding, även den från VM 2011.

Båda dessa fall är konsekvenser av ett utdraget efterspel till en rysk dopningshärva där resultat från den tidigare toppåkaren Jevgenij Ustjugov har strukits. Men Ustjugov är långt ifrån den enda ryska skidskytten som fällts för dopning.

Strax före VM 2009 uppdagades en jätteskandal där tre ryska världsmästare fastnade i dopningstester. Efter vinter-OS i Sotji 2014 avslöjades ett statsstött ryskt dopningsprogram som pågått mellan 2011 och 2015. Och under VM 2020, som också avgjordes i Antholz, rådde närmast upprorsstämning efter att ryssen Alexander Loginov vunnit guld på herrarnas sprint.

”Jag tycker det är väldigt tråkigt att man kan vara avstängd för epo och sen komma tillbaka och vinna VM-guld. Det är en skam för hela idrotten”, sade då Sveriges Sebastian Samuelsson, som sedan genombrottet 2018 tagit rollen som inofficiell talesperson i kampen mot dopning.

Sedan 2020 har mycket förändrats. När OS i år avgörs på samma banor i Antholz saknas Ryssland helt, utestängda sedan 2022 på grund av kriget i Ukraina. Denna avstängning har fått tidigare dopningsdiskussioner inom skidskyttet att avta.

Men detta betyder inte att fusket är borta från sporten, tror Sebastian Samuelsson. I en intervju med DN nyligen uttryckte han sin övertygelse: ”Jag tror väl alltid att det finns 2–3 procent som väljer att ta genvägar och då borde det ju vara någon här som har dopat sig eller dopar sig.”

Samuelsson tror inte att retroaktiva medaljer, som de vi sett delas ut i vinter, fungerar avskräckande. ”Jag tror att det handlar om tester. Att man måste testa bättre eller kanske jobba på andra sätt för att få fast fuskare”, säger han och tillägger: ”De flesta proverna som görs är ju negativa och det visar ju att man kanske inte hittar dem som fuskar.”

Italienske veteranen Lukas Hofer, som i januari fick ta emot ett VM-silver från 2011, har en annan uppfattning. Han är övertygad om att dagens skidskyttecirkus är ren: ”Vi har många tester, jag kan knappt räkna hur många gånger jag har testats den här säsongen. Jag tycker att skidskyttet slåss väldigt bra för en ren idrott så jag tror inte att någon är dopad, för då skulle den ligga många år före antidopningsarbetet.”

Rebecca Passlers fall visar dock att problemet kvarstår. Detaljer kring hennes positiva test är än så länge begränsade, men klart är att den italienska skidskytten nu missar OS-tävlingarna på hemmaplan. För värdnationen Italien är detta ett hårt slag inför ett mästerskap där förväntningarna varit höga.

OS-skidskyttet inleds på söndag med mixedstafett, utan Passler i det italienska laget. Händelsen kastar en skugga över spelen innan de ens hunnit börja och återupplivar frågor om dopningens utbredning inom sporten, trots att Ryssland – som varit i centrum för många tidigare skandaler – inte deltar.