När Ecuadors Gonzalo Plata sköt in segermålet bakom Manuel Neuer hördes uppgivna suckar från de tyska kollegorna på pressläktaren i New Jersey. Tjugo minuter senare, när slutsignalen ljöd, verkade de tyska spelarna närmast lättade över att förlusten stannade vid 1–2. Trots att platsen i sextondelsfinal redan var säkrad, behövde Tyskland en stark insats för att tysta kritikerna – både på läktaren och hemma i tv-sofforna.

Matchens resultat har återigen väckt frågor om förbundskapten Julian Nagelsmanns taktik och framför allt om backlinjen håller måttet på högsta nivå. Den tyska fotbollstraditionen bygger på samma grund som den svenska: ett stabilt försvar kompletterat med anfallsspelare som kan avgöra matcher. Men just nu ser det ut som att den traditionen börjar svikta.

Tyskland har i decennier byggt sina framgångar på defensiv stabilitet kombinerad med effektivitet framåt. VM-guldet 1974 vanns med legendarer som Beckenbauer och Schwarzenbeck i försvaret och målskytten Gerd Müller i anfall. Fyrtio år senare, när Tyskland åter lyfte VM-bucklan 2014, var det med klippor som Hummels, Boateng och Lahm i backlinjen och skyttekungen Miroslav Klose som spjutspets.

Av det framgångsrika laget från 2014 finns endast målvakten Manuel Neuer kvar. Nu 40 år gammal besitter han värdefull erfarenhet, men är långt från sina bästa år. Framför honom står en backlinje som ännu inte har visat sig hålla världsklass. Det är en svaghet som allt fler kritiker pekar på och som kan komma att kosta Tyskland dyrt längre fram i turneringen.

Statistiken från försäsongen och VM-matcherna talar sitt tydliga språk. I förberedelserna inför världsmästerskapet höll Tyskland nollan i endast en träningsmatch – mot Finland. Mot motståndare som Schweiz, Ghana och USA släppte laget in mål. Trots den imponerande 7–1-segern mot Curacao i öppningsmatchen, som blev turneringens mest målrika hittills, höll Tyskland inte nollan där heller.

I den knappa 2–1-segern mot Elfenbenskusten räddades Tyskland av ett mål på stopptid av inhopparen Deniz Undav. Just han är en av flera kreativa offensiva spelare som den tyska publiken gärna ser i startelvan. Men Nagelsmann håller fast vid sin taktik. Även mot Ecuador fick Undav vänta till 60:e minuten innan han fick kliva in, där han sedan skapade två hyfsade chanser.

Den 29-årige Stuttgartforwarden var tydlig i sin kritik efter matchen. Han efterlyste ett mer aggressivt spel från lagets sida och påpekade att försvaret måste bli bättre. ”Om det blir elakt spel måste vi också vara elaka”, förklarade Undav och riktade därmed en tydlig passning till backlinjen.

Problemet är uppenbart: oavsett hur skickliga och kreativa spelare som Undav, Musiala och Wirtz är i anfallet spelar det mindre roll om försvaret inte håller tätt. De nuvarande backarna har ännu inte visat sig vara värdiga arvtagare till legendarer som Beckenbauer och Boateng. Situationen påminner starkt om Sveriges landslag under de senaste åren – starka toppanfallare som Isak och Gyökeres, men ett försvar som läcker mål.

Och utmaningarna kan bli betydligt tuffare framöver. Om Tyskland tar sig vidare från sextondelsfinal är det mycket möjligt att Frankrike väntar i nästa omgång. Det franska landslaget kan ställa upp med anfallsvapen som Mbappé, Dembélé och Olise – snabba och tekniska spelare som skulle kunna utnyttja varje svaghets i det tyska försvaret.

Risken är överhängande att ett sådant stjärnspäckat anfall skulle kunna springa rakt igenom Tysklands försvarslinje. I så fall kan det bli ett abrupt slut för den här turneringen för Die Mannschaft. För ett lag med Tysklands historia och ambitioner räcker det inte med offensiv kreativitet – grunden måste vara stabil, något som just nu verkar saknas.

Frågan är om Julian Nagelsmann kan hitta lösningar på de defensiva problemen innan de möter ett riktigt topplag. Annars kan drömmen om att lyfta VM-bucklan igen snabbt ta slut, och då återstår endast att säga auf Wiedersehen för den här gången.