Den nyvalda styrelsen för Svenska Tennisförbundet genomför just nu en omfattande Sverigeturné för att få en helhetsbild av sportens tillstånd runt om i landet. När Dagens Nyheter når Ulf Rosberg, förbundets nya ordförande, befinner han sig på ett tåg i Sundsvall tillsammans med kollegor från styrelsen som valdes vid årsmötet i slutet av april.

Turnén har visat att utmaningarna ser markant olika ut beroende på var i landet man befinner sig. I norra Sverige handlar det främst om att hålla liv i tennisklubbarna och upprätthålla verksamheten, medan storstäderna längre söderut brottas med helt andra problem. I Stockholm är den stora utmaningen att få tillgång till tillräckligt med halltider.

”Där behöver man inte väcka klubbarna till liv, utan där handlar det mer om hur man ska prioritera så att tävlingsjuniorerna får sin speltid, att inte vuxenverksamheten tar över”, förklarar Rosberg.

Fokus på breddverksamhet

Det primära målet för den nya styrelsen är att bygga upp ett bredare lager av juniorspelare. I dagsläget slutar alltför många unga spelare i tidig ålder, vilket skapar problem för utvecklingen av svensk tennis på lång sikt.

”För vår absoluta uppfattning är att bredden på sikt också kommer att skapa en elit”, säger Rosberg och betonar vikten av en bred bas av aktiva spelare som grund för framtida framgångar.

Detta är ett budskap som Rosberg tidigare har lyftt tillsammans med finansmannen Christer Gardell, känd för sitt ekonomiska stöd till svenska idrottare, senast alpinstjärnan Sara Hector. I en uppmärksammad intervju med Dagens industri förra hösten meddelade Gardell att han var beredd att investera 100 miljoner kronor i svensk tennis.

Kontroversiell donation

Gardells erbjudande kom dock med villkor. Initialt krävde han att samtliga i den dåvarande styrelsen skulle ställa sina platser till förfogande. Han pekade samtidigt ut Rosberg som en lämplig kandidat till ordförandeposten. Detta krav skapade omedelbar kontrovers inom idrottsrörelsen.

Riksidrottsförbundet, RF, reagerade kritiskt och menade att det ursprungliga kravet kunde bryta mot deras stadgar. Enligt RF:s regelverk ska demokratiska val och ekonomisk sponsring hållas åtskilda. Efter kritiken justerade Gardell sitt erbjudande och lät villkoret istället gälla att förbundsmötet skulle välja en styrelse som bedömdes kunna vända utvecklingen inom svensk tennis.

Trots kontroversierna valdes Rosberg till ordförande tillsammans med en helt ny styrelse vid årsmötet. Men frågan fick ytterligare en vändning när både Gardell och Rosberg anmäldes av Idrottsombudsmannen till Riksidrottsnämnden, idrottens högsta beslutande organ. De har frist till slutet av juni att lämna in sitt yttrande.

Häpnadsväckande anmälan

Rosberg är fåordig om anmälan och vill inte kommentera ärendet i nuläget mer än att de kommer att svara i god ordning. Gardell är däremot mer utförlig i sitt svar via mejl och kallar anmälan för häpnadsväckande.

”Jag har noll procent maktambitioner i detta. Den enda drivkraften är min kärlek till sporten. Att jag haft synpunkter på att den organisation som ska genomföra vändningen bör förstärkas kan väl inte vara bestraffningsbart? Vart tog i så fall yttrandefriheten vägen?”, skriver Gardell.

Han menar att de stora förlorarna i denna process riskerar att bli mindre klubbar ute i landet och ambitiösa tennisungdomar som vill göra en satsning för att nå internationell toppnivå.

Gardell avvisar att hans uttalanden inför årsmötet skulle kunna ses som ett försök till otillbörlig påverkan. Han framhåller att synpunkten framfördes över ett halvår innan årsmötet och att ansvaret för att ta fram och välja styrelse ligger helt på regionerna och deras valberedning.

”Det är väl rätt självklart att en donator inte vill ge pengar till en organisation han inte tror kan förverkliga syftet med donationen. Det är som att i affärslivet teckna en nyemission i ett bolag man inte tror på”, argumenterar han.

Osäker framtid för donationen

Oavsett utgången i Riksidrottsnämnden är det långtifrån säkert att donationen på 100 miljoner kronor blir verklighet. Gardell betonar att det måste finnas en trovärdig plan och en organisation som har förmåga att genomföra det som beslutas. Än så länge har han inte haft någon kontakt med förbundet efter årsmötet.

För den nya styrelsen blir frågan aktuell först i höst när de har arbetat fram en plan att presentera. Rosberg understryker att styrelsen inte är beroende av Gardells pengar, utan arbetar brett för att locka fler nya sponsorer till sporten.

”Jag hoppas att vi kan presentera idéer och tankar där folk känner att den här resan verkar spännande att vara med på. För att det med den här typen av program faktiskt finns förutsättningar att vi kan få fram nya toppspelare om fem till sju år”, säger han.

Nya vägar framåt

Den nya styrelsen väljer att fokusera på att utveckla en grundläggande strategi oberoende av eventuella stora donationer. Rosberg betonar vikten av att först ta fram planer baserade på vad som verkligen behövs för att få fart på svensk tennis igen.

”Det viktiga är ju att de här åtgärderna verkligen är vettiga, och att man kan få effekt av dem. Så får man i andra hand fundera på vad det skulle krävas för finansiellt stöd i form av ytterligare anställningar, fler tävlingar på hemmaplan och så vidare”, förklarar han.

På frågan om det skulle vara snopet om Gardells donation inte blir av, är Rosberg tydlig med att pengarna aldrig varit det centrala. Det viktigaste är enligt honom att det sker en inriktningsförändring i svensk tennis.

”Vi kan hälla in hur mycket pengar som helst i förbundet utan att det får effekt om vi inte jobbar annorlunda än hur det har varit historiskt”, avslutar Rosberg.

Svensk tennis har under senare år tappat mark internationellt, med få spelare rankade högt på världslistan. Den högst rankade svenska herrspelaren är Elias Ymer på plats 184, medan Kajsa Rinaldo Persson är bäst bland damerna på plats 240. Det är denna utveckling som den nya styrelsen nu har i uppdrag att vända.