118 återvandringsbidrag har beviljats hittills i år

Den 1 januari i år genomfördes en kraftig höjning av det svenska återvandringsbidraget, ett ekonomiskt stöd för personer med uppehållstillstånd på skyddsgrund som väljer att flytta tillbaka till sitt hemland. Beslutet, som fattats av regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna inom ramen för Tidösamarbetet, innebar att beloppet för vuxna ökade från 10 000 kronor till 350 000 kronor, medan barn nu kan få 25 000 kronor istället för tidigare 5 000 kronor. En familj med vuxna och barn kan som mest erhålla 600 000 kronor.

Migrationsminister Johan Forssell (M) förklarade i höstas för DN att satsningen riktar sig till personer som längtar hem och inte vill integreras i det svenska samhället, inte till dem som har lärt sig språket och kommit in i samhället. Syftet är att ge ett ekonomiskt incitament för frivillig återvandring.

Statistiken från Migrationsverket visar att reformen har haft effekt. Från januari till slutet av maj i år har 118 bidrag beviljats, medan 188 ärenden fortfarande inväntar beslut. Under samma period har 251 ansökningar fått avslag. Detta kan jämföras med förra året, innan höjningen trädde i kraft, då endast en av 133 sökande beviljades återvandringsbidrag.

Didzis Melbiksis vid Migrationsverkets presstjänst bekräftar att det är fler sökande i år och att det finns individer som har kvalificerat sig och därmed beviljats bidrag. Enligt myndigheten har utbetalningar på sammanlagt 5 687 000 kronor gjorts från januari till maj. Det totala beloppet som beviljats över tid är dock svårt att beräkna, enligt Migrationsverket.

Utbetalningen av återvandringsbidraget sker i tre steg. Den första delen betalas ut direkt efter att ansökan beviljats. De två resterande delarna betalas ut efter att personen har flyttat till sitt hemland, där den sista delen tidigast kan erhållas 15 månader efter ankomsten. Om en person som återvandrat skulle återvända till Sverige ska beloppet återbetalas.

Statistiken visar att en stor mängd ansökningar kom in strax efter årsskiftet, främst under januari och februari. Handläggningstiden har i genomsnitt varit tre månader, vilket förklarar varför många beslut har fattats under våren. Majoriteten av de sökande har medborgarskap i Syrien, Irak, Kongo-Kinshasa eller Afghanistan.

För att få bidraget måste sökanden uppfylla flera kriterier. Personen måste delta i ett möte hos Migrationsverket, får inte ha skulder hos CSN eller Kronofogden, och får inte vara svensk medborgare. Enligt Melbiksis tar det längre tid att handlägga ansökningar som leder till ett beviljande beslut eftersom det kräver fler kontroller, medan avslag i vissa fall kan gå mycket snabbare.

Återvandringsbidraget har varit omdiskuterat sedan det presenterades. En utredning avrådde från en stor höjning av bidragsbeloppet och varnade för risker för integrationen. I höstas tackade 75 av 290 kommuner nej till ett möte om att samarbeta kring frivillig återvandring, enligt en kartläggning av P4-kanalerna. Majoriteten av dessa kommuner leds av Socialdemokraterna, men i många av dem sitter även Tidöpartier med och styr.

Teresa Zetterblad, som är nationell samordnare för arbetet med frivillig återvandring, berättar att antalet kommuner som tackat nej till möten har ökat sedan i höstas. Nu handlar det om den politiska majoriteten i 165 kommuner. Samtidigt pågår arbete tillsammans med andra kommuner och i andra sammansättningar. Av 75 planerade möten med kommuner har 56 genomförts av kommittén som arbetar med insatser kring frivillig återvandring. Kommittén har även haft möten med länsstyrelser, regioner och regionala nätverk med tjänstepersoner från både kommuner som tackat ja och nej till möten.

Zetterblad betonar att det har spridits ett felaktigt narrativ om att kommunerna ska bedriva uppsökande verksamhet för att få så många som möjligt att lämna landet. De stärkande insatserna handlar istället om kunskapshöjande åtgärder, förklarar hon.

Migrationsminister Johan Forssell understryker att bidraget är frivilligt att söka för den som vill lämna Sverige. Han skriver i en kommentar till DN att förstärkningen är ett komplement till regeringens övriga förändringar för att bekämpa utanförskap och lyckas med integrationen. Enligt Forssell är det rimligt att möjligheten till återvandring finns, samtidigt som regeringen skapar fler incitament för dem som anstränger sig att bli en del av Sverige och säkerställer att de som begår brott eller missköter sig utvisas.

Några djupare analyser av statistiken har ännu inte gjorts av Migrationsverket. Först efter sommaren ska myndigheten återrapportera till regeringen om hur arbetet har utvecklats och vilka slutsatser som kan dras av de första månadernas erfarenheter med det höjda återvandringsbidraget.