Tranemo kommun i södra Västergötland har länge kämpat med samma problem som många andra mindre kommuner i Sverige – allt färre invånare och en utmaning att locka barnfamiljer att flytta dit. Men sedan årsskiftet har kommunen provat en reform som nu börjar ge resultat: helt avgiftsfri barnomsorg för alla familjer.

Reformen, som blev verklighet i januari efter ett beslut från Socialdemokraterna och Centerpartiet, har redan börjat märkas i hushållsbudgetar och befolkningsstatistik. För tvåbarnsfamiljen Ekberg betyder det 2 700 kronor mer varje månad – pengar som nu kan gå till mat och andra levnadskostnader istället för barnomsorgsavgifter.

När sexårige Alve och tvåårige Tor är på kontroll hos BVC-sköterskan Hodjat Naryndji berättar deras pappa Anton Ekberg hur stor skillnaden är. ”Det är för dyrt att leva numera, men vi har alltså fått 2 700 kronor mer – till mat och bil – varje månad, efter att barnomsorgsavgiften togs bort”, säger han.

Naryndji bekräftar att många familjer som kommer till barnavårdscentralen befinner sig i liknande ekonomiska kläm. Trots att arbetslösheten är låg i kommunen har stigande omkostnader tvingat många hushåll till tuffa val. Familjer som tidigare hade två bilar har gått ner till en, vilket försvårar vardagen när en förälder pendlar till jobbet.

En idé som tagit nästan fyra decennier att förverkliga

Bakom reformen står socialdemokraten Eva-Karin Haglund, som faktiskt första gången lade fram förslaget om gratis barnomsorg redan 1987. För snart 40 år sedan befann hon sig själv i en situation där hon tvingades ha barnen på full taxa i förskolan eftersom hon arbetade deltid i Borås och resorna tog så lång tid.

”När jag lade mitt första förslag var partikamraterna i S jätteglada och stöttande, men först nu har den här krisen, med en minskande befolkning, gjort att andra partier också hakade på. Det känns fantastiskt. Det är faktiskt inte många som får vara med om en sån sak under ett politiskt liv”, säger Haglund med ett leende.

I juni fick hon återigen axla en del av det politiska samordningsansvaret i kommunen när det sittande kommunalrådet Driton Bilalli drabbades av en hjärnblödning under Göteborgsvarvet och behövde sjukskrivas. Bilalli, som nu återhämtar sig hemma, menar att reformen kom precis i rätt tid. ”Vi hade inte haft råd att låta bli så som läget var nu. En kommun kan aldrig överleva på sikt utan barnfamiljerna”, konstaterar han.

Sex miljoner kronor – men räknesumman går ihop

Den stora frågan är förstås hur kommunen ska finansiera reformen. De avgiftsfria förskoleplatserna kostar Tranemo 6 miljoner kronor i förlorade intäkter varje år. Men Eva-Karin Haglund förklarar att ekonomin ändå går ihop.

”Vi har redan tjänat in mer än hälften på att befolkningen vuxit under året som gått. 34 nya kommuninvånare betyder 3,5 miljoner kronor i ökade statsbidrag för oss”, säger hon. Resten av summan kan täckas av kommunens överskott på 30 miljoner kronor, och om befolkningen fortsätter växa med ytterligare tjugo personer är kostnaderna helt täckta.

Det är en kalkyl som visar på hur viktigt befolkningsunderlaget är för små kommuner. I det svenska kommunala systemet får varje kommun statsbidrag baserat på antalet invånare, vilket gör att varje ny familj som flyttar in har ett direkt värde för den kommunala ekonomin.

Mot den nationella trenden

Tranemos satsning kommer vid en tidpunkt då hela Sverige kämpar med sjunkande födelsetal. Den summerade fruktsamheten – det genomsnittliga antalet barn per kvinna – har sjunkit dramatiskt de senaste åren. Efter att ha legat på närmare 1,9 barn per kvinna mellan 2006 och 2016, sjönk siffran till 1,42 under 2025, den lägsta noteringen sedan 1751.

Men Tranemo går mot strömmen. Från 1,62 barn per kvinna 2023 ökade kommunen till 1,66 år 2024, och gjorde sedan ett större hopp till 2,01 under 2025. Det placerar Tranemo bland de få kommuner i Sverige som ligger över reproduktionsnivån på 2,1 barn per kvinna. Bara sex svenska kommuner hade högre fruktsamhet 2025: Sävsjö, Krokom, Mellerud, Munkfors, Ödeshög och Båstad.

Mer än bara gratis förskola

Tranemo, en inlandskommun med cirka 12 000 invånare som sträcker sig utmed Tranemosjön och genomkorsas av riksväg 27, har också andra lockelser för barnfamiljer. Kommunen erbjuder även avgiftsfri kulturskola, något som Jonas Vennerleuf, lärare i spelutveckling på Tranängsskolan, märker gör stor skillnad.

”Jag märker att det är så mycket lättare för barnen att gå hem och fråga nu, om de får börja hos oss. ’Är det gratis?!’ De är också vana vid att behöva välja och välja bort aktiviteter”, berättar han när hans dotter Viola deltar i den sista danslektionen före sommarlovet.

I den vita trevåningsbyggnaden som hyser kulturskolan kan barn från hela kommunen utan kostnad prova på dans, musik och andra kulturella aktiviteter – något som annars ofta blir en ekonomisk stressfaktor för familjer med tajta budgetar.

Inflyttare från Göteborg

I Limmared, en av orterna i Tranemo kommun där SJ:s fjärrtåg stannar på vägen mot större städer, har Anton och Michaela Gester Lundborg med sina två barn nyligen flyttat in i ett gammalt hus på Storgatan. Från en trearummare på 67 kvadratmeter i Göteborg har de flyttat till en villa där bara vardagsrummet är lika stort som hela den gamla lägenheten.

”Vi hade bekanta här och visste att det var en kommun som hade ett kulturellt liv. Vi ville inte flytta till en död ort”, förklarar Anton Gester Lundborg. Han nämner den årliga jazzfestivalen i januari i det nybyggda kulturhuset Centralen vid Tranemosjön, medan Michaela lyfter fram alla secondhandbutiker och loppisar som gett Limmared rykte långt utanför kommungränsen.

Michaela arbetar som egenföretagande redaktör och korrekturläsare från hemmet, medan Anton fick jobb som lärare direkt i den nya hemkommunen. I det stora huset, där dotter Ebba valde sitt ljunglila sovrum vid första anblicken, ryms arbetsrum, verkstäder och musikrum.

”Vi gynnas så klart mycket av den gratis barnomsorgen, men en ännu större vinst med att flytta hit, är nog detta – att hela familjen blivit mindre stressad”, säger Michaela Gester Lundborg medan renoveringen av huset pågår i långsam takt runt omkring dem.

Näringslivet som grund

Att Tranemo kan erbjuda både gratis barnomsorg och jobb beror delvis på en stabil industribas. Kommunens näringsliv domineras av tillverkningsindustri, med välkända företag som Limmareds glasbruk. I kommunen produceras också badrumsinredningar, kablar, bildelar och träprodukter – branscher som skapar arbetstillfällen och skatteintäkter.

För många småkommuner är balansen mellan service och skatteintäkter en utmaning. När befolkningen krymper minskar både skatteintäkterna och de statliga bidragen, vilket leder till en negativ spiral av försämrad service och ytterligare utflyttning. Tranemos satsning på avgiftsfri barnomsorg är ett försök att vända den utvecklingen genom att göra kommunen mer attraktiv för unga familjer.

Reformen har nu funnits på plats i ett halvår, och de första resultaten är lovande. Befolkningen växer, fruktsamheten ökar, och barnfamiljer som Anton och Michaela Gester Lundborg väljer aktivt att flytta till kommunen. För Eva-Karin Haglund, som väntade nästan fyra decennier på att få se sin vision förverkligad, är det ett bevis på att långsiktigt politiskt arbete ibland lönar sig.