2026 kan bli ett bra norrskensår – även i södra Sverige

Nu råder högsäsong för norrsken när solen befinner sig i en särskilt aktiv fas. Det vackra ljusfenomenet, som uppstår när laddade partiklar från solen kolliderar med jordens jonosfär, har blivit allt vanligare och synligt även i södra Sverige under de senaste åren.

– Det finns inga långsiktiga prognoser, men vi kommer att befinna oss i ett solmaximum vilket ger mycket norrsken under nästa år och 2027, innan sannolikheten sakta avtar igen, förklarar Urban Brändström, norrskensforskare vid Institutet för rymdfysik i Kiruna.

Möjligheten att få se norrsken är direkt kopplad till den så kallade solfläckscykeln. Antalet fläckar på solens yta fluktuerar i en cykel på ungefär elva år, och sedan ett par år tillbaka befinner vi oss i det som kallas för solfläcksmaximum – perioden då fläckarna är som mest förekommande.

När dessa solfläckar exploderar uppstår solstormar som kan slunga iväg laddade partiklar. När dessa partiklar sedan når jorden uppstår det färgskimrande ljusfenomen som vi kallar norrsken. Under den nuvarande perioden med hög solaktivitet ökar sannolikheten för kraftiga solstormar, vilket gör att norrsken kan bli synligt även längre söderut i landet.

Brändström betonar att det endast är sannolikheten för kraftiga solstormar som är som störst just nu. Sådana stormar kan inträffa även när antalet solfläckar är färre, men då är de betydligt mer sällsynta – vilket också minskar chansen att norrsken ska synas i landets södra delar.

Trots att fenomenet med solfläckarnas elvaårscykler har varit känt i flera hundra år, vet forskare fortfarande inte exakt varför det sker. Det som är känt är att cyklerna beror på elektromagnetiska processer i solens innanmäte som påverkar solens magnetfält och i sin tur ger upphov till olika fenomen i rymden.

– Norrskenet är inte bara vackert, det är synligt rymdväder och det kan påverka oss precis som vanligt väder, säger Brändström.

Även om en kraftig solstorm inte orsakar fysiska skador på samma sätt som exempelvis stormen Johannes som nyligen drog över Sverige, kan den ändå få allvarliga konsekvenser. Samma mekanismer som orsakar norrskenet kan i extrema fall slå ut satelliter, telekommunikation och orsaka omfattande strömavbrott.

Den kraftfullaste kända solstormen, den så kallade Carrington-händelsen, inträffade 1859. Den orsakade omfattande skador på telegrafnätverk i både Europa och Nordamerika. Norrskenet som följde var så kraftigt att det kunde ses så långt söderut som i Karibien.

Andra betydande händelser inkluderar solstormen i maj 1921, som var så kraftfull att telefonstationen i Karlstad började brinna, samt en storm i mars 1989 som slog ut elnätet i den kanadensiska provinsen Québec och lämnade miljontals människor utan ström under flera timmar.

Att förutse solstormar med lång framförhållning är svårt, förklarar Brändström. I bästa fall kan forskare upptäcka tecken på en solstorm ungefär tre dygn innan den når jorden och påverkar vår miljö.

För den som hoppas få uppleva norrsken finns flera appar och webbsidor som erbjuder prognoser för när de kosmiska förutsättningarna är optimala. Förutom rätt timing krävs även en klar och molnfri himmel för att kunna se fenomenet.

– Det gäller också att ha bra ljusdisciplin. Det tar en halvtimme för ögonen att anpassa sig och få ett bra mörkerseende, men det tar bara några sekunder att förstöra det genom att titta på mobilen, råder Brändström.

Med den ökade solaktiviteten under de kommande åren finns alltså goda möjligheter för svenskar i hela landet att få uppleva detta fascinerande naturfenomen. Samtidigt påminner forskare om att samma krafter som skapar det vackra ljusspelet också kan utgöra ett hot mot vår teknologiberoende infrastruktur – ett påtagligt exempel på hur kosmiska processer kan ha direkta konsekvenser för vårt dagliga liv här på jorden.