Åklagare bekräftar – dna-spår ledde till gripande i Rönningefallet

I slutet av december bekräftade Åklagarmyndigheten en viktig utveckling i utredningen kring ett brutalt brott i Nyköpings kommun. DNA-spår som hittades på föremål på bortföringsplatsen har lett till att en 26-årig man nu är häktad på sannolika skäl misstänkt för mord och grovt gravfridsbrott.

Polisens spaningsinsats inleddes strax efter lunchtid den 27 december, men då var kvinnan redan avliden. Senare samma dag, vid 21-tiden, greps den misstänkte 26-åringen när han enligt uppgift hanterade offrets kropp på en plats inom Nyköpings kommun. En särskilt oroande omständighet är att den misstänkte och offret inte hade någon tidigare relation eller koppling till varandra.

Enligt källor inom åklagarmyndigheten har bevisläget för mordmisstanken successivt stärkts under utredningens gång. Den misstänkte har lämnat uppgifter om händelseförloppet, och ytterligare förhör planeras. Åklagaren har begärt förlängd åtalstid till den 24 februari för att kunna slutföra den omfattande utredningen.

Ett viktigt inslag i fallet är den pågående rättspsykiatriska undersökningen av den misstänkte. Undersökningen har dock försenats eftersom förundersökningsmaterial kontinuerligt överlämnas till Rättsmedicinalverket. Redan i samband med häktningen begärde tingsrätten att Rättsmedicinalverket skulle utreda om mannen led av en allvarlig psykisk störning vid tidpunkten för det misstänkta mordet.

Den 26-åriga mannens bakgrund visar ett oroväckande mönster. Han dömdes 2019 för försök till kidnappning av en flicka samt för grovt barnpornografibrott. Vid den tidpunkten genomfördes också en rättspsykiatrisk undersökning, men Rättsmedicinalverket bedömde då att rättspsykiatrisk vård inte var aktuell eftersom personen inte ansågs lida av en allvarlig psykisk störning enligt lagens definition. Dock noterade myndigheten att 26-åringen led av pedofili.

Två år senare, 2021, gjorde Kriminalvården en riskbedömning av mannen. De klassade risken för att han skulle begå nya sexualbrott som hög, medan risken för återfall i våldsbrott paradoxalt nog bedömdes som låg. Detta faktum väcker nu frågor om hur effektiva myndigheternas riskbedömningar och uppföljningar verkligen är.

Samma år dömdes mannen även för olaga hot mot tjänsteman efter en incident på en anstalt under 2020. Under denna incident hotade han att ”pricka” en kvinnlig medarbetare med chefsbefattning, vilket ytterligare belyser hans problematiska beteendemönster.

Fallet har väckt oro i lokalsamhället och aktualiserar flera viktiga frågor om både rättssäkerheten och samhällsskyddet. Diskussioner kring hanteringen av personer med dokumenterad risk för återfall i allvarlig brottslighet har intensifierats, särskilt när det gäller övergången från fängelsevistelse till frihet.

Polisen fortsätter sin tekniska undersökning och håller en låg profil kring detaljer i utredningen för att skydda dess integritet. Lokalbefolkningen i Nyköping uttrycker både sorg över det inträffade och oro över att en till synes slumpmässig attack kunde ske i deras kommun.

Offrets anhöriga har begärt att få vara ifred under denna svåra tid, och deras identitet har inte offentliggjorts av hänsyn till deras integritet.