Andelen elever i anpassad grundskola ökar – ”Vi har inte en entydig förklaring”

Svenska skolor står inför demografiska utmaningar där minskningen av barn i grundskoleåldern kontrasteras av en markant ökning inom anpassad grundskola. Enligt tidigare rapportering från DN väntas Sverige ha 172 000 färre barn i grundskoleåldern inom tio år, vilket kan leda till att uppemot 700 skolor tvingas stänga.

Samtidigt syns en helt annan trend inom den anpassade grundskolan, tidigare kallad särskola, där elever med intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada får sin utbildning. I en rapport från förra året konstaterade Skolverket att andelen elever i denna skolform har ökat stadigt sedan läsåret 2016-17. Idag omfattar skolformen 18 394 elever, vilket motsvarar 1,68 procent av alla grundskoleelever.

Skolverket noterar att denna utveckling sammanfaller med att fler barn diagnostiseras med intellektuell funktionsnedsättning enligt Socialstyrelsens patientregister, trots att antalet barn som föds med denna diagnos faktiskt minskar. Detta pekar på en komplex samhällsutveckling som kräver närmare analys.

Utvecklingen är dock inte enhetlig över landet. I 30 kommuner har andelen elever i anpassad grundskola sjunkit, medan den i 99 kommuner har ökat med över 100 procent. Detta ojämna mönster väcker frågor om likvärdighet i bedömningen av vilka elever som ska tas emot i denna skolform.

Könsfördelningen bland eleverna är också anmärkningsvärd – två tredjedelar är pojkar, och denna andel ökar. Vidare har 45 procent av eleverna utländsk bakgrund, jämfört med 27 procent i den ordinarie grundskolan. Mellan 2020 och 2025 ökade antalet elever med utländsk bakgrund i anpassad grundskola med 57 procent, medan ökningen bland elever med svensk bakgrund var 29 procent. I intervjuer med tjänstepersoner nämns en koppling till flyktingmottagandet 2015 som en möjlig delförklaring.

Skolverket bedömer att den främsta anledningen till ökningen är att elever tas emot i anpassad grundskola i yngre åldrar än tidigare, men detta kan inte fullt ut förklara utvecklingen. Myndigheten uppmanar därför kommunerna att själva analysera sina processer för mottagande i anpassad grundskola.

Göteborgs kommun sticker ut i statistiken. Där är andelen elever i anpassad grundskola 2,21 procent, vilket är betydligt högre än i Stockholm (1,36 procent), Malmö (1,85 procent) och riket som helhet (1,68 procent). Antalet lågstadieelever i anpassad grundskola i Göteborg har de senaste fyra åren ökat med 82 procent, jämfört med 43 procent i landet som helhet.

Denna ökning får direkta ekonomiska konsekvenser för kommunen. Elevpengen i anpassad grundskola är betydligt högre och lokalerna måste uppfylla särskilda krav. För nästa år beräknas kostnaden för Göteborgs stad öka med 30 miljoner kronor.

Elisabet Sandström, verksamhetscontroller vid Göteborgs stads grundskoleförvaltning, har ingen entydig förklaring till varför situationen ser ut som den gör jämfört med andra storstäder. Hon konstaterar dock att Göteborg har tagit in fler elever i lägre åldrar än rikssnittet.

På frågan om den höga andelen elever med utländsk bakgrund i anpassad grundskola kan bero på språkbrister, svarar Sandström att detta är en komplex fråga som behöver analyseras vidare. En delförklaring kan vara att Göteborg generellt har en högre andel invånare med utländsk bakgrund än riksgenomsnittet.

Sandström är trygg med att Göteborgs mottagningsprocess är välfungerande och att den har förbättrats under ett par år, men hon är osäker på om praxis skiljer sig från andra kommuner på ett sätt som leder till att barn tas emot i tidigare ålder.

Riksförbundet FUB, som arbetar för personer med intellektuell funktionsnedsättning, bekräftar genom sin förbundssekreterare Christina Heilborn att Skolverkets rapport stämmer överens med deras egen bild av situationen. Heilborn anser att situationen i Göteborg visar på behovet av djupare analys kring varför bedömningarna ser så olika ut i olika kommuner.

– Det finns en risk att det inte blir en likvärdig och rättssäker skolgång. Det verkar som att metodiken behöver granskas, säger hon.

Det som oroar FUB-chefen mest är personalens kompetens. Hela 88 procent av lärarna i anpassad grundskola saknar behörighet, vilket Heilborn beskriver som en krisnivå. Hon betonar att det är särskilt viktigt med specialutbildade pedagoger i denna skolform och att situationen leder till en extra utsatthet för eleverna.