Asylsökande ska inte längre få permanenta uppehållstillstånd

Den 36-årige undersköterskan Mkarram Arbash vet redan att hans ansökan om permanent uppehållstillstånd kommer att nekas, trots att hans ärende ännu inte har prövats. Sedan den 12 juli i år har Sverige avskaffat möjligheten för asylsökande och deras anhöriga att få permanenta uppehållstillstånd, en lagändring som får omfattande konsekvenser för tusentals människor i landet.

På bordet i källarvåningen som Arbash hyr i Jakobsberg norr om Stockholm ligger hans undersköterskelegitimation utlagd. För honom är det mer än bara ett dokument – det är beviset på hans strävan att integrera sig och bidra till det svenska samhället.

”Sverige gav mig trygghet och säkerhet. Så jag ville kämpa och integrera mig. Jag började lära mig svenska från den andra dagen i landet och hittade yrket som undersköterska eftersom det fanns ett behov på arbetsmarknaden”, berättar han utan att tveka.

Arbash, som ursprungligen kommer från Syrien, anlände till Sverige för fyra år sedan. I dag arbetar han med fast tjänst som undersköterska på ett äldreboende samt har ett timvikariat inom hemtjänsten i kommunen. Hans planer var att ta nästa steg och utbilda sig till sjuksköterska, men nu står framtiden stilla. Osäkerheten är överväldigande – kommer han att få stanna i Sverige eller blir han utvisad? Ska han flytta till ett annat land eller kan han fortsätta bygga ett stabilt liv där han nu befinner sig?

Den nya lagen uppfattar Arbash som djupt orättvis och menar att den slår mot fel grupp. ”Straffa de som är kriminella och som inte respekterat lagen. Nu straffar regeringen även dem som kämpar, lärt sig svenska fort, sköter sig och jobbar. Det är orättvist”, säger han.

Exakt hur många personer som omfattas av den nya lagen under innevarande år kan Migrationsverket inte svara på, eftersom myndighetens statistikdatabas är under omarbetning. Tillgängliga siffror från 2025 visar dock att totalt 910 permanenta uppehållstillstånd beviljades då på grund av skyddsbehov.

Regeringens mål med lagändringen är att minska antalet asylsökande till Sverige i syfte att förbättra integrationen och minska utanförskapet. Migrationsminister Johan Forssell förklarar för Dagens Nyheter att den tidigare kravlösheten för asylsökande med permanenta uppehållstillstånd har haft negativa effekter.

”Det har skapat ett stort utanförskap. Varför har Sverige problem med hög arbetslöshet bland utrikes födda eller att personer som levt i Sverige länge ändå behöver tolk? Det är för att man kunnat få permanent uppehållstillstånd utan några som helst krav”, säger Forssell.

Forskningen ger dock en mer komplex bild av konsekvenserna av tillfälliga uppehållstillstånd. Kristoffer Jutvik, lektor vid Linköpings universitet som forskar om migrations- och bostadspolitik, förklarar att resultaten inte är entydiga.

En studie som Jutvik var medförfattare till visar att asylsökande med temporära tillstånd i högre utsträckning arbetar och har högre inkomster även i ett tidigt skede, jämfört med de som har permanenta uppehållstillstånd. Samtidigt tenderar de att studera i lägre utsträckning.

”En viktig förklaring är att regelverket skapar starka incitament att snabbt komma i arbete för att kunna få permanent uppehållstillstånd. Samtidigt kan den begränsade tillståndstiden göra det svårare att investera i längre utbildningar. Frågan är vad detta innebär för etableringen på längre sikt, eftersom utbildning vanligtvis är en viktig väg till högre inkomster och en starkare position på arbetsmarknaden”, säger Jutvik.

Hans forskning visar också att personer med korta temporära uppehållstillstånd känner betydligt mer oro och stress över sin framtid än personer med permanenta uppehållstillstånd. ”Debatten om tillfälliga uppehållstillstånd har ofta fokuserat på sysselsättning. Våra resultat visar att man också behöver väga in konsekvenserna för människors psykiska välmående. Den ökade osäkerheten är förknippad med högre stress och lägre livskvalitet”, konstaterar Jutvik.

Migrationsminister Johan Forssell ser däremot den nya lagen som ett incitament för att söka svenskt medborgarskap. ”Vi tror på incitament och egen ansträngning för att bli svensk medborgare och fullt ut en del av Sverige. Vi vill att det ska vara drivkrafter för människor att lära sig språket, arbeta och göra rätt för sig. Då ökar också känslan av gemenskap”, säger han.

En person som lever med verkligheten av att förnya sitt uppehållstillstånd vartannat år är 22-åriga Toleen Hamdan, civilingenjörsstudent vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Hon kom till Sverige som 14-åring under perioden då enbart temporära tillstånd beviljades. Hamdan är statslös palestinier från Syrien.

”Att förnya mitt tillstånd har blivit en stor del av mitt liv. Tidigare har jag varit säker på att jag kommer att kunna söka permanent uppehållstillstånd när jag läst klart min utbildning och har ett jobb. Men nu har chansen minskat och framtiden känns oviss”, berättar hon.

Hamdan är rädd för att behöva börja om från noll någon annanstans. ”Nu drar de bort mattan under våra fötter på samma sätt som när jag var liten och behövde fly hit. Det känns chockerande”, säger hon.

Tillbaka i Jakobsberg förbereder sig Mkarram Arbash mentalt inför Migrationsverkets beslut. Hans planer på att köpa en bostadsrätt och gifta sig har han lagt på is. Men att ge upp är inte ett alternativ. ”Jag måste kämpa vidare. Det kanske blir en politisk förändring på nytt igen”, säger han.

Lagändringen innebär en markant förskjutning i svensk migrationspolitik. Innan den stora flyktingvågen 2015 var de flesta uppehållstillstånd permanenta. I september 2013 beslutade Migrationsverket dessutom att samtliga syriska asylsökande som kommit från kriget skulle få permanenta tillstånd.

År 2016, under Stefan Löfvens regering, trädde en tillfällig migrationslag i kraft som innebar att temporära uppehållstillstånd blev det nya normala. Nu, sedan den 12 juli i år, har Tidöregeringen helt avskaffat möjligheterna att få permanenta uppehållstillstånd för de som får skydd som flyktingar, alternativt skyddsbehövande samt kvotflyktingar. Förslaget antogs av en majoritet i riksdagen och markerar slutet på en era i svensk migrationspolitik.